Sett till den globala medeltemperaturen var juli den varmaste mÄnaden som hittills uppmÀtts pÄ jorden. Den var enligt EU:s klimatövervakningstjÀnst Copernicus 0,33 grader varmare Àn den tidigare registrerade rekordmÄnaden, juli 2019, vilket ses som en stor marginal.
Men det har inte bara varit ovanligt höga temperaturer pĂ„ land. Ytvattnet i vĂ€rldshaven har sedan april varit exceptionellt varmt sett till genomsnittet â och Ă€ven hĂ€r har avstĂ„ndet till normalkurvan varit ovanligt stort.
ââVĂ€rmen fortsĂ€tter pĂ„ extrem nivĂ„, just nu Ă€r det globala medlet sannolikt lika högt som under maxnoteringen i mars-april, sĂ€ger Ola KalĂ©n, oceanograf vid SMHI.
ââGlobalt ser det vĂ€ldigt dĂ„ligt ut med stora omrĂ„den i haven med marin vĂ€rmebölja.
Flera faktorer
Forskare Àr överens om att den största boven Àr mÀnniskans utslÀpp frÄn förbrÀnning av fossila brÀnslen som olja, kol och gas. Dessutom har det naturligt förekommande vÀderfenomenet El Niño gett den globala genomsnittstemperaturen en extra skjuts.
En del anser att det Ă€r tillrĂ€ckligt för att förklara den senaste tidens höga temperaturer. Andra menar att ytterligare komponenter sannolikt haft ett finger med i spelet â Ă€ven om det krĂ€vs noggranna undersökningar för att kunna slĂ„ fast nĂ„got med sĂ€kerhet.
ââKlimatupphettningen Ă€r grunden och sĂ„ tillkommer El Niño. Men den globala uppvĂ€rmningen har en lĂ€ngre tidsskala och tuffar pĂ„ i ett annat tempo, sĂ€ger KalĂ©n.
ââSĂ„ det mĂ„ste till extra faktorer för att komma upp till topparna vi har sett under 2023. Nu letar man naturliga och onaturliga variationer och funderar över hur de har samverkat.
SolflÀckar
PÄ den globala skalan identifierar Ola Kalén tre faktorer som har staplats ovanpÄ effekterna av den generella uppvÀrmningen och El Niño. Den första Àr solens aktivitet, som kommer och gÄr i ett cykliskt förlopp om cirka elva Är.
ââDet finns en cykel för solflĂ€ckar som pĂ„verkar vĂ€rmen frĂ„n solen. Just nu Ă€r vi pĂ„ en topp som Ă€r lite högre.
En annan faktor Ă€r att minskade svavelutslĂ€pp till följd av skĂ€rpta internationella regler för sjöfarten spelat in. Sedan skĂ€rpningen 2020 har himlen ovanför farlederna klarnat â men den renare luften kan ocksĂ„ ha fört med sig en oönskad sidoeffekt.
Svavelpartiklarna reflekterar solljus och har en kylande effekt. Det betyder alltsÄ att minskade utslÀpp frÄn fartygsmotorer gör att mindre solljus studsar tillbaka ut i rymden för att i stÀllet absorberas av haven.
ââDet har frĂ€mst en regional effekt i Nordatlanten och Stilla havet dĂ€r fartygslederna gĂ„r, sĂ€ger KalĂ©n.
Kraftigt utbrott
En annan hĂ€ndelse som mĂ„las upp som en syndabock Ă€r förra Ă„rets vulkanutbrott i Tonga. Stora utbrott brukar ha en kylande effekt eftersom stoftpartiklarna reflekterar bort en del solljus frĂ„n jordytan. Men undervattensvulkanen Hunga TongaâHunga Ha'apai följde inte regelboken.
NÀr havsvattnet mötte lavan bildades en explosion som slungande enorma mÀngder vattenÄnga, 150 miljoner ton, upp i stratosfÀren. Samtidigt spydde vulkanen inte ut lika mycket sulfat som brukligt.
ââVattenĂ„ngan gör att uppvĂ€rmningen ökar, sĂ€ger KalĂ©n.
ââMen det handlar bara om nĂ„gra hundradelar av en grad för var och en av de hĂ€r tre variationerna globalt sett. UppvĂ€rmningen kommer att fortsĂ€tta att förvĂ€rras om vi inte radikalt minskar utslĂ€ppen nu.