Erdogan: Sveriges terrorlag "meningslös"

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sÀger att Turkiet har en "konstruktiv" instÀllning till Sveriges Natoansökan, men sÄgar samtidigt den nya svenska terrorlagstiftningen.
–Den kommer att göra skillnad, svarar svenska regeringen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.

Foto: Nedim Enginsoy/AP/TT

Nato2023-06-25 18:18

Lagstiftningen Àr "meningslös", eftersom den tillÄter de som stödjer kurdiska PKK att "agera fritt", sÀger Erdogan enligt turkiska medier efter ett telefonsamtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Stoltenberg sammanfattade samtalet pÄ Twitter vid 17-tiden pÄ söndagen:

"Bra samtal med president Erdogan inför Natomötet (toppmötet i Vilnius 11-12 juli), dÀr vi kommer att ta viktiga beslut om terrorism och avskrÀckning och försvar. Vi kommer fortsÀtta samarbeta om Sveriges anslutning till Nato", skriver han.

"Kommer göra skillnad"

Utrikesminister Tobias Billström (M) kallar det "utmĂ€rkt" att Erdogan och Stoltenberg talats vid – men hĂ„ller fast vid att Sverige gjort sitt för att uppfylla den trepartsuppgörelse som gjordes i fjol.

– VĂ„r mĂ„lsĂ€ttning att bli medlem i Vilnius ligger fast och vi jobbar stenhĂ„rt med detta. Vi anser att vi lever upp till memorandumet och fortsĂ€tter att jobba med detta, sĂ€ger Billström till TT pĂ„ plats i Luxemburg inför ett EU-möte pĂ„ mĂ„ndagen.

Han Àr positiv till den nya terrorlagstiftningen.

– Sverige tar naturligtvis terrorism pĂ„ stort allvar och har förstĂ„else för Turkiets oro. Den nya lagstiftningen kommer att göra skillnad, anser utrikesministern.

Erdogan kritisk

Sveriges nya terrorlagstiftning som trÀdde i kraft i mÄnadsskiftet gjorde det straffbart att "frÀmja, stÀrka eller understödja" en terroristorganisation. Det blev ocksÄ straffbart att finansiera deltagande i en sÄdan organisation.

Turkiet har Äterkommande riktat kritik mot att lagstiftningen, ur landets synvinkel, inte Àr tillrÀckligt lÄngtgÄende. Turkiet och Ungern Àr de enda lÀnderna som inte har ratificerat den svenska Natoansökan.

I lördags kom uppgifter frÄn nyhetsbyrÄn Bloomberg om att Turkiet krÀver att Sverige ska utvisa misstÀnkta kurdiska separatister före nÀsta Natotoppmöte för att landet ska stödja det svenska medlemskapet.

Toppmöte i juli

Turkiet har sedan tidigare krÀvt ett flertal utvisningar av Sverige för att godkÀnna medlemskapet som en del av överenskommelsen, det sÄ kallade memorandumet, Sverige och Finland slöt med Turkiet i fjol.

Den svenska regeringen har upprepade gÄnger sagt att den har levt upp till avtalet.

NĂ€sta Natotoppmöte Ă€ger rum i Litauens huvudstad Vilnius den 11–12 juli.

Bloombergs uppgifter om nya krav kommer efter att Sverige, Finland och Turkiet Äterupptagit sina möten inom ramen för den sÄ kallade "permanenta mekanismen" som ska bana vÀg för svenskt Natomedlemskap.

"Ett steg i rÀtt riktning", beskrev regeringens chefsförhandlare Oscar Stenström mötet den 14 juni, som var det fjÀrde av sitt slag.

Fakta: Sveriges vÀg mot Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj i fjol. Turkiet sade inledningsvis nej, men nÄdde tvÄ veckor senare ÀndÄ en överenskommelse med Sverige och Finland om ÄtgÀrder för att komma fram till ett klartecken. DÀr ingÄr bland annat samarbete kring hot mot Turkiets nationella sÀkerhet, fördömande av terroristorganisationer och borttagande av vapenembargon.

Den 5 juli 2022 fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" pÄ engelska. Redan samma dag bekrÀftades nÄgra av de första ratifikationerna av medlemskapen, som frÄn bland andra Norge, Danmark och Island gjorts redan pÄ förhand i juni.

För Finland avslutades processen i april i Är dÄ medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista NatolÀnderna att ratificera landets ansökan.

För Sverige del har 29 av 31 lĂ€nder ratificerat – Turkiet och Ungern Ă„terstĂ„r.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!