Kristersson vill inte gissa datum för Natointräde

Ulf Kristersson är förstås glad att president Erdogan nu gör det som de båda skakade hand på under Natos toppmöte i Vilnius i juli. Då lovade den turkiske presidenten att han så snart som möjligt skulle skicka över ansökningshandlingarna till parlamentet för godkännande.

Det sker nu, men efter alla förseningar och komplicerade turer vågar inte Kristersson säga ett datum för när Sverige släpps in i försvarsalliansen.

– Nu återstår för parlamentet att behandla den frågan och vi har självklart respekt för det turkiska parlamentets egna processer, säger Kristersson.

Räknar med Ungern

Med på pressträffen är även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Han pratade med Erdogan i helgen och räknar med att processen nu ska gå så snabbt som möjligt. Men precis som Kristersson vill han inte ge något datum.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har dock pekat ut ett kommande möte med Natos utrikesministrar i Bryssel den 28-29 november som ett troligt datum för Sveriges Natointräde.

Kristersson fick veta i förväg att Erdogan var redo för nästa steg i processen. Men när det gäller Ungern, det andra landet som ännu inte ratificerat Sverige, så hänvisar han till vad premiärminister Viktor Orbán sagt vid tidigare möten.

– Jag har ett par gånger fått försäkran från den ungerska premiärministern att de inte kommer att försena Sverige. Det tror jag att Ungern står fast vid, säger Kristersson.

Än så länge har det varit tyst från officiellt håll i Ungern. Men också Stoltenberg förlitar sig på Orbáns tidigare utfästelser.

– Vad gäller Ungern har jag fått signalen att landet inte vill vara sist ut med att ratificera Sveriges ansökan, säger han.

Ryssland driver hoten

Statsminister Ulf Kristersson inledde pressträffen med att peka på de faror som finns.

– Rysslands krig mot Ukraina driver hoten mot Sverige eftersom vi står på Ukrainas sida, säger han.

– Det ogillas och motverkas av Ryssland.

Kristersson pratar också om desinformation som riktas mot Sverige och som utgör ett säkerhetshot.

– Det är farligt för Sverige, för svenskar utomlands och för svenska intressen, säger han.

Sårbar infrastruktur

Kristersson och Stoltenberg har också diskuterat vikten av att skydda kritisk infrastruktur.

– De skador som har åsamkats på vår och våra grannländers infrastruktur i Östersjön visar sårbarheten också i den sortens installationer och att de måste skyddas bättre, säger Kristersson.

– Nu har dykningar visat att skadorna på den svenska kabeln beror på det de kallar extern kraft. Vi kommer att fortsätta analyserna tillsammans med Estland och Finland.