Duo fÄr kemipris för elegant molekylbygge

Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat en helt ny metod för att bygga molekyler – som kan anvĂ€ndas till att framstĂ€lla lĂ€kemedel och andra nyttiga ting. Metoden betecknas som förvĂ„nansvĂ€rt enkel.
–Egentligen Ă€r det mĂ€rkligt att ingen kom pĂ„ detta tidigare, sĂ€ger Peter Brzezinski, ledamot av NobelkommittĂ©n.

Nobelpriset i kemi gÄr till Benjamin List och David MacMillian.

Nobelpriset i kemi gÄr till Benjamin List och David MacMillian.

Foto: Claudio Bresciani/TT

nobel2021-10-06 05:00

De tvÄ forskarna som prisas Àr Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA. De blev bÄda lika överraskade över utmÀrkelsen.

– Jag förvĂ€ntade mig absolut inte detta. Ni har verkligen förgyllt min dag, sĂ€ger Benjamin List.

Officiellt kallas deras metod asymmetrisk organokatalys. För att bygga molekyler behövs katalysatorer, Ă€mnen som styr kemiska reaktioner. Traditionellt har man anvĂ€nt tvĂ„ typer av katalysatorer – metaller och enzymer.

Men List och Macmillan kom runt Ă„r 2 000 pĂ„ att man istĂ€llet kunde anvĂ€nda smĂ„ organiska molekyler, exempelvis aminosyror som kan hĂ€mtas frĂ„n vilken organism som helst.

UpptÀckten fick omedelbart ett stort genomslag, och ledde direkt till en explosiv utveckling, bland annat inom lÀkemedelsframstÀllningen. Exempel pÄ detta Àr paroxetin som anvÀnds mot Ängest och depression, och det antivirala lÀkemedlet oseltamivir som anvÀnds vid luftvÀgsinfektioner.

MIljövÀnligt

– Man tar alltsĂ„ smĂ„ organiska molekyler för att bygga andra molekyler. Fördelen Ă€r att det hela Ă€r miljövĂ€nligt, och förvĂ„nansvĂ€rt enkelt, sĂ€ger Peter Brzezinski.

Varför ingen kom pĂ„ metoden förrĂ€n Ă„r 2 000 Ă€r oklart. Men möjligen beror det pĂ„ att de enklaste tankarna Ă€r de svĂ„raste att tĂ€nka, enligt Peter Somfai, ledamot av NobelkommittĂ©n.

– VĂ„r sikt skyms av starka förestĂ€llningar om hur vĂ€rlden Ă€r beskaffad, och det gĂ€ller att se igenom alla dessa förestĂ€llningar.

Benjamin List Àr pÄ semester med sin familj, berÀttar han i en intervju under presskonferensen pÄ Vetenskapsakademien.

– Det Ă€r svĂ„rt att förklara, men det var ett vĂ€ldigt speciellt ögonblick som jag sent kommer glömma, sĂ€ger han om samtalet frĂ„n akademin..

– Jag trodde att nĂ„gon skojade med mig. Jag satt och Ă„t frukost med min fru, sĂ€ger han.

FÀllde tÄrar

Även David MacMillan hade svĂ„rt att tro att beskedet var sant. Först nĂ€r han sĂ„g det pĂ„ New York Times förstasida sjönk det in.

– Jag ringde min syster i Skottland och vi fĂ€llde nĂ„gra tĂ„rar tillsammans, sĂ€ger David MacMillan till TT.

– Det hĂ„ller fortfarande pĂ„ att sjunka in men vi Ă€r otroligt stolta. Det kĂ€nns som ett betydelsefullt erkĂ€nnande, tillĂ€gger han.

Molekyler byggs inte bara för lÀkemedelsframstÀllning. MÄnga forskningsomrÄden och industrier Àr beroende av vÄr förmÄga att konstruera molekyler som exempelvis kan ge elastiska och hÄllbara material och lagra energi i batterier.

Utvecklingen av organokatalysen har gÄtt mycket fort sedan 2000, och pristagarna List och MacMillan Àr fortfarande ledande pÄ omrÄdet. Intressant nog kom de pÄ konceptet med organokatalysatorer var och en för sig.

I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptÀckten av den sÄ kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förÀndringar i dna, arvsmassan.

Fakta: Pristagarna

Benjamin List, född 1968 (53 Ă„r) i Frankfurt, Tyskland. Fil.dr 1997 vid Goethe-UniversitĂ€t Frankfurt am Main, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut fĂŒr Kohlenforschung, MĂŒlheim an der Ruhr, Tyskland.

David W.C. MacMillan, född 1968 (53 Är) i Bellshill, Storbritannien. Fil.dr 1996 vid University of California, Irvine, USA. Professor vid Princeton University, USA.


Fakta: Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) Ă€r Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och lĂ„g bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprĂ€ngteknikens omrĂ„de.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlÄtenskap, det vill sÀga den förmögenhet han hade tjÀnat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle anvÀndas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas Àven ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nÀmnde den kategorin i testamentet) utan benÀmns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna Äret hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte sÄ eftersom vetenskapliga rön oftast tar mÄnga Är att verifiera. Pristagarna belönas dÀrför relativt lÄngt efter att de gjort sina upptÀckter.

Prisceremonin Àger normalt sett rum varje Är pÄ Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman Àr tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer fÄr dela pÄ varje pris.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!