Fler orosanmÀlningar om barn under pandemin

Fler barn som far illa har orosanmÀlts till socialtjÀnsten under pandemin. Rapporter finns om ungdomar som brÄkar, tar droger och begÄr brott nÀr gymnasieskolor och fritidsgÄrdar stÀngt.

StÀngda skolor och fritidsgÄrdar skapar problem. Arkivbild.

StÀngda skolor och fritidsgÄrdar skapar problem. Arkivbild.

Foto: Robin Haldert / TT

Personligt2021-01-12 10:40

Det visar en studie frÄn Socialstyrelsen som undersökt hur pandemin har pÄverkat arbetet med orosanmÀlningar i 56 kommuner och stadsdelar.

Generellt beror det ökade antalet anmÀlningar dock inte pÄ pandemin utan pÄ att anmÀlningsbenÀgenheten ökat, enligt myndigheten. Men vissa slags anmÀlningar kopplas direkt till pandemin.

Ofta berör de barn i redan utsatta familjer och barn i socioekonomiskt utsatta omrĂ„den – och det tydligaste exemplet handlar om skolan. Under vĂ„ren kom en ny typ av anmĂ€lan om elever med hög frĂ„nvaro sedan förĂ€ldrar hĂ„llit sina barn hemma pĂ„ grund av rĂ€dsla för smitta.

Agerat som slÀkten

Enligt Socialstyrelsen Àr det frÀmst kommuner som har problem med exempelvis trÄngboddhet som beskriver detta.

– Vi ser att det kan handla om familjer dĂ€r man tagit del av information frĂ„n slĂ€kt och vĂ€nner i sina ursprungslĂ€nder och agerat utifrĂ„n hur riktlinjerna sett ut dĂ€r med exempelvis karantĂ€n, isolering och dĂ€r skolorna kanske ocksĂ„ stĂ€ngts, sĂ€ger Therese OlmsĂ€ter, utredare pĂ„ Socialstyrelsen.

En annan typ av anmÀlan rörde barn som redan varit kÀnda av socialtjÀnsten och som haft hög frÄnvaro i skolan tidigare.

– I den hĂ€r gruppen uppfattade bĂ„de ungdomarna sjĂ€lva, men Ă€ven förĂ€ldrarna som kanske har andra typer av problem, att pandemin kunde ses som ytterligare en ursĂ€kt till att stanna hemma, sĂ€ger Therese OlmsĂ€ter.

Flera kommuner noterar Àven ett ökat antal anmÀlningar om ungdomar som brÄkar, tar droger eller begÄr brott nÀr gymnasieskolor och fritidsgÄrdar stÀngt, eller aktiviteter och sommarjobb stÀllts in.

UttrÄkade ungdomar

MÄnga gÄnger Àr detta en trend kommunen sett över tid, som en del i den större samhÀllsutvecklingen med ökad gÀngkriminalitet och ungdomsbrott. Men i en del fall bedömer kommunerna att det rör sig om en pandemieffekt.

– Kommunerna beskriver att det delvis skulle kunna vara pĂ„ grund av att aktiviteter och annat blivit instĂ€llt, att ungdomarna Ă€r uttrĂ„kade och att det dĂ„ leder till att de gör saker de inte skulle ha gjort annars, sĂ€ger Therese OlmsĂ€ter.

TT: Drar ni nÄgra slutsatser av det nÀr det gÀller hur Sverige bör agera framöver, just nÀr det gÀller restriktioner som pÄverkar barn och ungdomar?

– Nej det har vi inte tittat pĂ„ hĂ€r. Det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rt att sĂ€ga hur omfattande den hĂ€r typen av anmĂ€lningar Ă€r.

Pandemin har Àven förÀndrat socialtjÀnstens arbete. Fler samtal har fÄtt genomföras pÄ telefon, vilket inneburit utmaningar i arbetet med att barn ska vara delaktiga. I vissa kommuner har yngre barn inte kommit till tals lika ofta i sÄ kallade förhandsbedömningar, som Àr en första uppskattning av utsatta personers hjÀlpbehov.

Men överlag har socialtjÀnsten kunnat sköta arbetet med att ta emot och bedöma anmÀlningar, enligt Socialstyrelsen.

Fakta: Ökat med fem procent

Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin har pÄverkat arbetet med orosanmÀlningar i 56 kommuner och stadsdelar.

Uppgifter om anmÀlningar för maj och september 2020 och 2019 jÀmfördes.

Totalt ökade orosanmÀlningarna med 5 procent, jÀmfört med 2019.

Drygt 4 av 10 anmÀlningar beror pÄ förÀlders eller vÄrdnadshavares problem, bland annat psykisk ohÀlsa, missbruk, omsorgssvikt eller försummelse.

Polis, skola samt hÀlso-, sjuk- och tandvÄrd stod tillsammans för omkring 60 procent av anmÀlningarna.

KĂ€lla: Socialstyrelsen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!