Mätningen, utförd på uppdrag av Analysgruppen, visar att 48 procent av förstagångsväljarna är öppna för att fortsatta använda kärnkraft och för att bygga nya reaktorer vid behov. I fjol låg motsvarande siffra på 37 procent och 2019 på 29 procent.
Bland de förstagångsväljare som skulle rösta på Moderaterna och Kristdemokraterna är andelen 65 procent, och bland killar är den drygt 70 procent.
Andelen som vill fortsätta använda de befintliga kärnkraftverken men inte bygga några nya reaktorer har minskat från 38 procent 2019 till 33 procent i år.
Samtidigt anser 12 procent att man ska avveckla kärnkraften genom politiska beslut. Det är en minskning från 15 procent 2019.
Andelen förstagångsväljare som anser att kärnkraften kan vara ett medel för att klara klimatmålen har också ökat. Andelen har sedan ifjol ökat från 58 procent till 66 procent. Bland killar är andelen nästan 85 procent och bland de som skulle rösta på M och KD är andelen över 80 procent.
Jämför man förstagångsväljarna med den svenska allmänheten, i åldern 18-79, i samma fråga är andelen ja-sägare ungefär densamma, 63 procent.
Undersökningen genomfördes i slutet på maj. 500 personer i åldern 17-21 intervjuades.
Mätningen har genomförts sedan 2019 för att kartlägga inställningen till kärnkraft hos ungdomar som får rösta för första gången i det kommande riksdagsvalet.