BedrÀgerier mot enskilda personer genererar cirka tre miljarder kronor i brottsvinster varje Är, enligt regeringen. Summan uppskattas ha ökat med 49 procent pÄ ett Är.
ââRegeringens första prioritet Ă€r att knĂ€cka gĂ€ngen och dĂ„ mĂ„ste vi slĂ„ till mot deras livsnerv, nĂ€mligen plĂ„nböckerna, sĂ€ger finansmarknadsminister Max Elger (S) pĂ„ en presstrĂ€ff pĂ„ torsdagen.
Stort mörkertal
Varje Är anmÀls ungefÀr 200 000 bedrÀgerier, dÀr Àldre Àr en sÀrskilt sÄrbar grupp. Men mörkertalet tros vara stort, poÀngterar Max Elger.
För att fĂ„ stopp pĂ„, och förebygga, bedrĂ€gerier ska regeringen tillsĂ€tta utredningar âsom ska övervĂ€ga flera olika förslag. Bland annat om det ska införas ett nytt krav pĂ„ att e-legitimationstjĂ€nster, till exempel BankID, samt clearingorganisationer, till exempel Bankgirot, ska vara skyldiga att lĂ€mna uppgifter om penningtvĂ€tt eller misstĂ€nkt penningtvĂ€tt till Polismyndigheten och SĂ€kerhetspolisen.
Det ska Àven utredas om fler typer av företag, till exempel försÀkringsbolag eller betaltjÀnstleverantörer, ska fÄ delta i samverkan mot penningtvÀtt.
Statlig e-legitimation utreds
Tekniska lösningar Ă€r ocksĂ„ viktiga för att förebygga bedrĂ€geribrott â inte minst bedrĂ€gerier inom vĂ€lfĂ€rden, sĂ€ger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S).
ââTyvĂ€rr ser vi att fler och fler systematiska angrepp sker mot vĂ„ra vĂ€lfĂ€rdssystem i dag. Varje Ă„r utbetalas mellan 11 och 27 miljarder kronor frĂ„n vĂ€lfĂ€rdssystemet pĂ„ felaktiga grunder. En stor del av det bedöms bero pĂ„ felaktiga uppgifter och brott, sĂ€ger han.
Regeringen ger Myndigheten för digital förvaltning, Digg, i uppdrag att analysera kostnader för att ta fram en statlig e-legitimation. Dessutom fÄr Post- och telestyrelsen i uppdrag att frÀmja anvÀndning av betrodda tjÀnster, till exempel elektroniska underskrifter, i kommuner och regioner.
ââDetta för att stĂ€rka informationssĂ€kerheten och robustheten i viktiga verksamheter i vĂ€lfĂ€rden och minska just vĂ€lfĂ€rdsbedrĂ€gerierna, sĂ€ger Farmanbar.