Uråldriga regler styr polisers rätt att skjuta

Efter upploppen i flera svenska städer under påskhelgen där poliser utsattes för stor fara samtidigt som de hade svårt att hantera våldsamheterna har frågan om polisens verktyg vid konfliktsituationer aktualiserats. En del i det handlar om polisers rätt att använda skjutvapen. Liberalernas partiledare Johan Pehrson och SD-ledaren Jimmie Åkesson har efterlyst förändringar i de regelverk som styr vapenanvändningen.

Det är inga nya krav. Under många år har experter pekat på stora brister i dagens reglering. Exempelvis skriver straffrättsforskaren Annika Norée i en rapport från 2005 att "papperskorgen är en mer adekvat placering" om den förordning, skjutkungörelsen, som gäller. Även polisen har länge velat se en förändring.

Angeläget nu

– Sedan många, många år tillbaka har vi varje år bett om att skjutkungörelsen ska ses över, för den är väldigt gammal och omodern. Vi vill på ett tydligare sätt ha det reglerat hur polisen ska få använda skjutvapen, säger rikspolischef Anders Thornberg.

TT: Är det extra angeläget att få ordning på det här nu?

– Det tycker jag, när vi haft sådana här upplopp i Sverige. Men också eftersom polisens medarbetare i högre grad utsätts för våld, och ibland för att klara den yttersta tjänsteåtgärden kanske måste utöva dödligt våld med sitt tjänstevapen.

Men nu är en ändring av regelverket på gång, uppger justitiedepartementet för TT. Regeringen arbetar sedan en tid tillbaka med en översyn då reglerna, som är från 1969, behöver moderniseras. Några närmare detaljer kring arbetet kan inte ges i nuläget.

Komplexa bedömningar

Polisens rätt att använda våld styrs av polislagen, medan rätten att använda skjutvapen regleras i den så kallade skjutkungörelsen som nu alltså är över 50 år gammal. Där räknas bland annat ett 20-tal brott upp då polisen får använda vapen, om en person som är på sannolika skäl misstänkt ska gripas.

– För polismannen är det inte så lätt att hålla i minne alla de här brotten som räknas upp, och göra en bedömning av om personen är på sannolika skäl är misstänkt för det, säger Johan Boucht, professor i straffrätt vid universitetet i Oslo, specialiserad på polisens våldsanvändning.

Polisen måste också samtidigt göra en bedömning om ingripandet är omedelbart nödvändigt och att bruket av skjutvapen är försvarligt.

– Det är många olika bedömningsnivåer, som är ganska komplexa. Då ska man tänka på att de situationer där det är aktuellt med skjutvapen ofta sker snabbt, och då behöver man ett regelverk som är ganska enkelt och praktiskt, säger Boucht.

Räknas inte upp

Flera av de brott som begicks under påskhelgen, som våldsamt upplopp eller blåljussabotage, räknas inte upp i skjutkungörelsen.

– Du har både lindriga brott men också andra allvarliga brott som alltså inte är med. Terrorism är heller inte med, och det gör det ganska speciellt. Jag upplever att det är ganska så tydligt att den här bestämmelsen är problematisk, säger Johan Boucht.

Reglerna tar heller inte hänsyn till att en person som begår ett lindrigt brott, som inte ingår i uppräkningen, faktiskt kan vara farligare i en gripandesituation än en person som begått ett grovt brott.

Johan Boucht är en av dem som i många år efterlyst en förändring av lagen. Hans förslag är en modell likt den som gäller för polisen i Finland.

– Den går ut på att det är faran i situationen som är avgörande. Skjutvapen mot person skulle då få användas när det är absolut nödvändigt för att stoppa en person som orsakar direkt och allvarlig fara för någon annans liv eller hälsa.