En student med hörselnedsÀttning fick inte hjÀlp med teleslinga, en annan nekades att ta en paus för att be under en tenta och en tredje blev utsatt för sexuella trakasserier av en lÀrare.
SĂ„ kan anmĂ€lningar som nĂ„r Diskrimineringsombudsmannen (DO) och som rör högskolor och universitet se ut. De senaste Ă„ren har DO fĂ„tt in ungefĂ€r 50â90 anmĂ€lningar per Ă„r kopplade till just lĂ€rosĂ€ten.
Inget lÀrosÀte uppfyller kraven
Enligt lagen ska universitet och högskolor arbeta för att motverka diskriminering och frÀmja lika rÀttigheter och möjligheter genom sÄ kallade aktiva ÄtgÀrder. Arbetet ska genomföras i fyra steg.
Men nÀr DO granskar 18 lÀrosÀten Àr det bara ett av lÀrosÀtena som uppfyller lagkraven för det första steget, som handlar om att undersöka risker för diskriminering. För de övriga tre stegen Àr det inget lÀrosÀte som uppfyller lagkraven.
ââDet hĂ€r Ă€r ett arbete som ska bedrivas i en sammanhĂ„llen process. Det innebĂ€r att om en verksamhet inte lever upp till det första undersökningssteget sĂ„ faller hela processen, sĂ€ger Love Ander, utredare pĂ„ DO.
ââDet hĂ€r Ă€r inget högskolor och universitet kan vĂ€lja att göra eller inte göra. Att de inte lyckas följa lagen Ă€r allvarligt, fortsĂ€tter Ander.
Inte tillrÀckligt bra enkÀtundersökningar
Ofta görs undersökningar bland studenterna i enkÀtform. Men undersökningarna lyckas inte alltid identifiera risker för diskriminering, och omfattar inte alltid alla diskrimineringsgrunder eller hela lÀrosÀtet, enligt DO.
Andra brister som identifieras Àr otydligheter kring vem som har ansvar för arbetet med aktiva ÄtgÀrder, att arbetet inte prioriteras, att det finns kunskapsbrister och att det i vissa fall Àr svÄrt att bedöma vilka krav som lagen stÀller.
Enligt DO behöver lÀrosÀtena nu skapa en tydligare arbetsprocess, utveckla sitt arbete med undersökningarna och öka sin kunskap om vilka krav lagen stÀller.