Utlandskontakter stärker svenska extremister

Inför terrordådet på Drottninggatan 2017 hade gärningsmannen Rakhmat Akilov kontakt med individer inom IS, diskuterade attentatet och fick religiös vägledning. Nordiska motståndsrörelsen har kopplingar till ryska och tyska extremistorganisationer och svenska autonoma grupperingar ingår i det relativt nybildade nordiska nätverket Autonomous Revolutionary Nordic Alliance.

Detta är några exempel på hur kopplingar mellan svenska extremistmiljöer och utländska aktörer kan se ut, och som kommer från en ny rapport från Försvarshögskolan. Hittills har forskningen om dessa transnationella kopplingar i en svensk kontext varit begränsad, men nu kommer alltså en första rapport som tar ett samlat grepp kring området.

– Oftast när vi tittar på de här olika fallen så blir det som genom ett sugrör. Man ser inte de här transnationella kopplingarna som kan vara helt avgörande för tillväxten av miljöerna, men också för konkreta aktioner, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

"Avgörande roll"

Han är en av fyra författare till rapporten där Försvarshögskolan på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, undersökt de tre svenska extremistmiljöerna – det vill säga den radikalislamistiska, radikalnationalistiska och den autonoma – och deras ideologiska, operationella och finansiella kopplingar till statliga och icke-statliga aktörer utomlands.

Forskarna har utifrån 19 konkreta fall från olika miljöer undersökt hur de olika kopplingarna tar sig uttryck.

– Där kan vi se hur sådana transnationella kopplingar har haft direkt bäring på exempelvis terrorattentat, planerade eller avbrutna sådana. Vi kan se hur finansiering utifrån bidrar till radikalisering, till att stärka de radikala miljöerna i Sverige. Vi kan se hur deltagande i olika internationella typer av gemenskaper online kan bidra till både mobilisering, rekrytering och radikalisering, säger Filip Ahlin, analytiker och medförfattare till rapporten.

Tränade utomlands

En typ av koppling som rapporten identifierar handlar om direktkommunikation med terrororganisationer, om exempelvis målval och ideologisk vägledning. Ett annat exempel på kopplingar är träningsläger utomlands, som i fallet där fyra svenskar 2010 planerade ett attentat mot danska Jyllandposten.

– Flera av de här attentatsmännen hade försökt och lyckats ta sig till träningsläger utomlands, säger Magnus Ranstorp.

Andra typer av kopplingar är ett i dagarna högaktuellt ämne: anslutning till extremistgrupper utomlands, samt deltagande i olika digitala nätverk. Det sistnämnda kan bland annat leda till att våldsbejakande narrativ normaliseras.

– Vilket i sin tur också kan sänka tröskeln för våld, säger forskningsassistenten och medförfattaren Linda Ahlerup

Riskerar polarisering

Kopplingarna till aktörer utomlands kan bidra till att höja extremistmiljöernas förmåga på olika plan, anser forskarna. Men det påverkar inte bara miljöerna själva utan i förlängningen även det svenska samhället, hävdar de.

– Rent långsiktigt kan det här bidra till en polarisering i samhället överlag, säger Filip Ahlin.

Författarna landar i ett antal rekommendationer för att minska extremistmiljöernas möjligheter, som främst rör den finansiella delen. De pekar bland annat på att svenska myndigheters insyn i finansiella flöden är "ytterst begränsad" och att detta är något som behöver förstärkas. Ett förslag är att pengar som kommer utifrån till exempelvis stiftelser, föreningar eller moskéer och som överstiger ett visst belopp ska deklareras offentligt.

– Det handlar inte om att begränsa olika inriktningar, utan det handlar om att skapa transparens, säger Magnus Ranstorp.