Tillsammans med flera andra lÀkare och sjuksköterskor pÄ Karolinska institutets nyetablerade centrum för hÀlsokriser Àr Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin, redo att bege sig till Ukraina för att pÄ VÀrldshÀlsoorganisationens uppdrag genomföra sÄ kallade masskadeövningar pÄ ett flertal sjukhus. Det handlar kort sagt om att stÀrka omhÀndertagandet av skadade och traumasystemet i landet.
Men utvecklingen de senaste dygnen gör dock allt osÀkert.
ââNu vet vi inte vad som hĂ€nder, men det Ă€r ju mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin att ha uppdaterade och fungerande sĂ„ kallade "masskadeplaner" sĂ„ att vĂ„rden klarar av att hantera mĂ„nga skadade samtidigt, sĂ€ger han.
"MÄste öva"
En krigssituation innebÀr enorma pÄfrestningar pÄ hÀlsosystemet i ett land, sÀger von Schreeb som arbetat vÀrlden runt i katastrofdrabbade lÀnder.
ââDet Ă€r viktigt att maskineriet fungerar. NĂ€r man inte Ă€r van vid att ta hand om mĂ„nga skadade personer samtidigt sĂ„ blir det lĂ€tt kaos. Det krĂ€vs snabba beslut och prioriteringar och man mĂ„ste se till att flödet frĂ„n skadeplats till operation gĂ„r snabbt utan fördröjning, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââDet Ă€r stor skillnad mellan att hantera enstaka skadade jĂ€mfört med masskador nĂ€r hundratal snabbt behöver vĂ„rd. Det handlar om medicinska avvĂ€gningar, vilka som kan rĂ€ddas och vilka som mĂ„ste vĂ€nta. För det krĂ€vs fĂ€rdigheter som mĂ„ste övas.
Det man konkret gör vid en sÄdan hÀr övning Àr att man "stresstestar" systemet. Det kan bland annat handla om att tvinga personal att fatta snabba beslut.
ââRĂ€tt snabbt framkommer det var problemen Ă€r, Ă€r det personalbrist, blod som saknas eller tar det för lĂ„ng tid med transporter eller skickas för mĂ„nga till röntgen i stĂ€llet för direkt till operation? NĂ€r flaskhalsarna upptĂ€ckts kan sjukhusen lĂ€gga sin energi pĂ„ att Ă„tgĂ€rda dem, sĂ€ger Johan von Schreeb.
"En stark vilja"
Enligt von Schreeb Àr personalen inom sjukvÄrden i Ukraina vÀlutbildad och det finns Àven gott om personal. SÄ ser det inte alltid ut i konfliktomrÄden han har Äkt till.
ââDet finns Ă€ven en stark vilja hos personalen och det Ă€r det vi vĂ€ldigt ofta ser i sĂ„dana hĂ€r kriser. NĂ€r det Ă€r akuta kriser som varar kortare tid, exempelvis som vid terrordĂ„det pĂ„ Drottninggatan i Stockholm sĂ„ hade man för mycket personal. Alla slöt upp för att arbeta. I dagslĂ€get Ă€r inte personal, kirurger eller sjuksköterskor det stora problemet.
DĂ€remot finns det andra stora utmaningar i Ukraina.
ââI Ukraina vet vi att den prehospitala vĂ„rden, det vill sĂ€ga den vĂ„rd som sker utanför sjukhusen, Ă€r ganska fragmenterad och inte sĂ„ vĂ€l utbyggd. Det Ă€r en vĂ€ldigt dĂ„lig samordning mellan sjukhusen och den prehospitala delen. DĂ€r finns en svaghet i systemet och det Ă€r sĂ„dana saker som var tanken att vi skulle jobba med och stĂ€rka upp, berĂ€ttar han.
Behövs neutral part
I nulÀget Àr det svÄrt att veta exakt vad som kommer att bli viktigt att hjÀlpa Ukraina med nÀr det kommer till sjukvÄrden. Blir det en lÄngvarig kris kan saker som sjukvÄrdsmateriel och hjÀlp med samordning bli viktiga inslag att bidra med för omvÀrlden.
En sÄ pass politiserad situation likt den i Ukraina med mÄnga aktörer inblandade Àr i sig ocksÄ en enorm utmaning, betonar von Schreeb.
ââPĂ„ sikt behövs samordning av den internationella hjĂ€lpen och hjĂ€lp frĂ„n humanitĂ€ra aktörer som Ă€r oberoende, opartiska och neutrala att bistĂ„ dĂ„ det finns sĂ„ mĂ„nga olika intressen.
ââDessutom mĂ„ste tillgĂ„ngen till vĂ„rd för vanliga Ă„kommor sĂ€kras, erfarenheten frĂ„n andra kriser visar pĂ„ att det ofta blir problem, nĂ€r all energi lĂ€ggs pĂ„ skadade sĂ„ hamnar vĂ„rden för exempelvis gravida och diabetespatienter lĂ€tt i skuggan, sĂ€ger Johan von Schreeb.