Livsfarliga bÄtattacker kan vara en lek

SpÀckhuggarnas vÄldsamma utfall mot fritidsbÄtar utanför Portugals kust fortsÀtter att förbrylla forskarna. FrÀmst tycks det vara segelbÄtar som drabbas. Nu försöker marinbiologer förstÄ vad det beror pÄ.

Forskare försöker förstÄ varför spÀckhuggare har börjat attackera fritidsbÄtar utanför Portugal. Arkivbild.

Forskare försöker förstÄ varför spÀckhuggare har börjat attackera fritidsbÄtar utanför Portugal. Arkivbild.

Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT

Vetenskap & teknologi2020-11-15 15:10

Under sommaren började det plötsligt komma rapporter frĂ„n fritidsskeppare som blivit attackerade av spĂ€ckhuggare. Attackerna sker fortfarande och kan pĂ„gĂ„ i flera timmar – och ibland leda till skador som krĂ€ver undsĂ€ttning. Det har gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att den portugisiska kustbevakningen under en period har förbjudit mindre segelbĂ„tar frĂ„n att fĂ€rdas lĂ€ngs vissa extra utsatta rutter.

Med tiden har ett mönster blivit tydligt. Det Ă€r i första hand segelbĂ„tar som attackeras – och angreppen riktas mot en sĂ€rskild punkt.

– De tycks alltid sikta pĂ„ rodret, och jag tror att det beror pĂ„ att det Ă€r den del som kan röra sig. I vissa fall lyckas de flytta hela bĂ„ten. Vi har sett filmer pĂ„ segelbĂ„tar som har svĂ€ngt runt nĂ€stan 180 grader, sĂ€ger marinbiologen Ruth Esteban till BBC.

SÄr pÄ huvudet

Det visade sig Ă€ven att det var en sĂ€rskild grupp spĂ€ckhuggare som Ă€gnade sig Ă„t attackerna. Och fotografier avslöjade att en av dem hade ett kraftigt sĂ„r pĂ„ huvudet – troligen frĂ„n en propeller. Detta gav upphov till teorier om att spĂ€ckhuggarna var ute efter hĂ€mnd.

Men Ruth Esteban, som har Àgnat sex Är av sin forskarkarriÀr Ät att studera spÀckhuggare, Àr skeptisk till hÀmndteorin.

– Vi vet inte vad som kom först, skadan eller den första bĂ„tincidenten, sĂ€ger hon.

Hennes kollega och tidigare lÀrare Renaud de Stephanis, som har studerat spÀckhuggare sedan 1990-talet, instÀmmer. Tillsammans har de sammanstÀllt information om de drygt 40 sammanstötningar som har rapporterats hittills.

Dyker upp plötsligt

Det framgÄr att spÀckhuggarna inte gör nÄgot för att gömma sig. De simmar intill bÄten, dyker ner, stöter vÄldsamt in i rodret och visar sig sedan pÄ nytt. SpÀckhuggare som attackerar hinner man dÀremot sÀllan se innan de plötsligt dyker upp, förklarar Renaud de Stephanis.

– Jag har sett spĂ€ckhuggare attackera kaskelotvalar. DĂ„ gĂ„r det vĂ„ldsamt till. Men det hĂ€r, det handlar det om att de leker, sĂ€ger Stephanis.

Han tillÀgger att spÀckhuggarna vÀger flera ton, sÄ leken kan bli omskakande.

Lek tycks utgöra en stor del av livet som spÀckhuggare. Forskarna förklarar att det Àr mycket sociala djur, med synnerligen komplex och utvecklad kommunikation. Som rovdjur högt upp i nÀringsvÀven Àr det inte konstigt om leken ibland gÄr ut pÄ att visa sig aggressiv, dominant och stark.

– Om de upptĂ€cker att de har kraften att flytta pĂ„ nĂ„got riktigt stort, sĂ„ kanske det kĂ€nns imponerande för dem, sĂ€ger Ruth Esteban.

StjÀla tonfisk

FrÄgan Àr varför det hÀr beteendet plötsligt har blivit sÄ vanligt just nu. En hypotes Àr att det kan ha med minskade bestÄnd av tonfisk att göra. SpÀckhuggare lever i tÀta sociala grupper och specialiserar sig ofta pÄ att jaga en viss typ av föda. Utanför Portugals kust började en grupp spÀckhuggare för ett antal Är sedan att stjÀla tonfisk frÄn fiskebÄtarnas lÄnga linor.

– Jag har inga bevis Ă€nnu, men jag kan svĂ€ra pĂ„ att det Ă€r frĂ„n den gruppen de hĂ€r spĂ€ckhuggarna kommer, sĂ€ger Renaud de Stephanis.

Det skulle i sÄ fall kunna handla om att beteendet har utvecklats och förÀndrats dÄ det lÀrts vidare frÄn vuxna till yngre individer, som dÄ börjat nÀrma sig Àven andra typer av bÄtar.

Tanken fĂ„r stöd av neurobiologen Lori Marino, vid Whale Sanctuary Project. Unga hannar Ă€r oregerliga och har ett behov av att hĂ€vda sig – och dĂ„ kan kan den hĂ€r typen av nya beteenden vĂ€xa fram, resonerar hon.

Än sĂ„ lĂ€nge har forskarna inte kommit fram till ett slutgiltigt svar. FrĂ„gan Ă€r om det nĂ„gonsin blir möjligt. Under tiden fortsĂ€tter sammanstötningarna. Och för de seglare som drabbas Ă€r det en dramatisk upplevelse.

– Jag Ă€r inte lĂ€ttskrĂ€md, men det hĂ€r var hemskt. De siktade pĂ„ rodret. Ratten snurrade kraftigt vid varje smĂ€ll, sĂ€ger David Smith till BBC.

Fakta: SpÀckhuggare

SpÀckhuggaren (Orcinus orca), som Àr en tandval, tillhör familjen delfiner. Arten finns i alla hav, men Àr betydligt talrikare i kalla vatten.

Hanarna blir sex till Ätta meter lÄnga och vÀger drygt sex ton. Honorna blir fem till sju meter och vÀger tre till fyra ton.

Honorna kan bli nÀrmare 100 Är, medan hannarna sÀllan blir Àldre Àn 40 Är.

Olika populationer av spÀckhuggare specialiserar sig pÄ olika typer av föda. Vissa lever enbart pÄ fisk, medan andra huvudsakligen jagar marina dÀggdjur, som sÀlar och valar. Arten Àr höggradigt social och lever i familjegrupper som Àr extremt stabila över tid.

KĂ€lla: Science

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!