Den sista juridiska instansen har sagt sitt. Den ökände "Porsömannens" överklagan avslås och det borde ju vara det slutliga utropstecknet.

Men så är det inte. I stället hopas frågorna:

Var är glädjescenerna? Var är de överlyckliga kommentarerna från de som slagits så hårt och så länge för att ro Facebookprojektet i hamn? Varför denna plötsliga återhållsamhet? Och varför har Östersund helt plötsligt börjat vädra sådan optimism?

Jag börjar ana oråd. Min känsla är att det pågår ett febrilt spel bakom kulisserna som ingen vill tala om.

Ni må kalla mig buttergök eller konspiratör, men den där känslan i magen finns ju där. Något händer. Något som kan få Luleå att tappa dessa serverhallar. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.

Låt oss backa några månader i tiden.

Ni minns förmodligen det första och största orosmolnet på Facebookhimlen.

Ornitologerna.

Det slutade med att Luleås kommunalråd Karl Petersen öppnade upp stora plånboken. Med löfte om att satsa sex miljoner kronor på fågelparadiset Gammelstadsviken fick han med sig fågelälskarna på tåget.

Då sa Petersen:

- Nu är jag lugn. Det här kommer att förverkligas.

Sedan dök "Porsömannen" upp på arenan. Hans överklagan sågs väl aldrig som ett lika stort hot, men det försenade projektet. Och en oro fanns att det kunde dra ut på tiden.

Därför var Petersens glädje när mark- och miljödomstolen avslog överklagan stor.

Jag intervjuade honom själv bara minuter efter beslutet kom jag har nog aldrig hört honom så lycklig.

- Det här var ett stort, stort steg på vägen, sa han.

Att "Porsömannen" skulle utnyttja sin rätt att överklaga fanns med i beräkningen. Men ingen trodde att det skulle leda till något annat än ett nytt avslag i den sista instansen. Och allt skulle rymmas inom den planerade tidsramen att börja bygga i mitten av oktober.

Processen gick mycket riktigt snabbt. Beslutet togs i går och går inte att överklaga. "Porsömannen" kan inte agera mer. Luleåborna jublade högt och tog beslutet som en bekräftelse på att serverhallarna nu blir av.

Men de som verkligen har insyn, Petersen och Matz Engman, var helt plötsligt försiktiga i sina kommentarer.

- Man kan aldrig vara helt säker, sa Petersen till NSD.

- Nu har vi gjort vårt. Nu är det upp till företaget, sa Engman.

Om man tar de defensiva glädjeyttringarna och ställer mot Östersunds kommunalråd, AnnSofie Andersson (S), som så sent som i fredags gick ut och sa att hon var mer eller mindre säker på att Östersund skulle vinna kampen om Facebookhallarna kan man lätt få känslan av att något har hänt.

Här finns utrymme för spekulationer.

Det kan vara så att Östersund har kommit med en slutspurt som fått Facebook att smälta.

Det kan också vara så att debatten kring "Natura 2000-området" har stört Facebook. Låt vara att saken juridiskt är avgjord, men Facebook kanske känner obehag över att få en framtida fågeldebatt på halsen.

Luleå kommun har ett avtal med Pinnacle Sweden, bolaget som företräder Facebook. Ett avtal som i och med gårdagens besked ska vara juridiskt bindande.

Men vad är ett bindande avtal värt? Om Facebook av någon anledning vill bygga i Östersund utgår jag ifrån att de gör det. Luleå kommun får väl begära ett skadestånd i så fall.

I går uttalade sig Pinnacle Sweden och det var tillräckligt luddigt för att oron ska kvarstå.

Styrelseledamoten Klas Wennström sa att man var glad att domstolen gett klartecken, men tillade:

- Miljötillståndet är bara en av frågorna. Sedan ska avtal med aktörer ingås och det måste få ta den tid det tar.

Fritt för tolkningar.

Själv tror jag på serverhallar på Porsön den dagen Facebook kliver ut på arenan, ger sig till känna och säger att bygget i Luleå blir av.

Innan dess gör vi nog klokast i att avvakta.