Gruvplanerna som nu börjar ta form rör ett dagbrott i Kallak-området, cirka 40 kilometer nordväst om Jokkmokk, mellan byarna Randijaur och Björkholmen.
I två separata fyndigheter, Kallak norra och Kallak södra, uppger företaget att man hittat stora mängder malm. Man bedömer att det rör sig om cirka 175 miljoner ton i Kallak norra och mer än 400 miljoner ton i Kallak södra.
Färre föroreningar
Provborrningar i Kallak norra har visat att det finns områden med järnhalter i ett spann på 25 till 35 procent, vilket skulle vara värt att bryta.
- Vi ligger ungefär i samma nivå som Northland resources i deras borrkärnor men har mindre föroreningar, säger Jan Ola Larsson, teknisk direktör på Beowulf mining.
Att föroreningarna är färre menar han kan leda till en mer koncentrerad slutprodukt med upp till 70 procent järn, i jämförelse med Northlands planerade 69 procent järn från Kaunisvaaragruvan. De färre föroreningarna innebär också en lättare hantering av malmen.
Men det är i fallet med Beowulfs fyndigheter fortfarande någonting som måste bekräftas med större undersökningar. Därför ska man inom kort söka tillstånd för mer omfattande provbrytning.
- Vi börjar nu med en miljökonsekvensbeskrivning för provbrytningen och vi hoppas få ett svar innan året är slut. I så fall kan vi börja ta ut större mängder malm under 2012 för att studera den bättre, säger Jan Ola Larsson.
"Inom en rimlig framtid"
Ännu återstår många steg innan en gruva i Kallak är verklighet, men Jan Ola Larsson tror ändå att fullskalig gruvbrytning kan vara så nära som "fem, sex eller sju år bort". Det är dock oklart om den gruvbrytningen i så fall blir i Beowulf minings egen regi eller om delar av fyndigheten säljs.
- Vi skulle säkert kunna arrangera hela paketet med att utvinna malm själva med hjälp av entreprenörer, men vi diskuterar internt hur vi ska göra. Man skulle kunna sälja delar av fyndigheten men ändå behålla kontrollen över större delen av den.
Fokuserar på Kallak
Företaget har tidigare arbetat med fyndigheter i Routevare, i närheten av Kvikkjokks naturreservat. De positiva resultaten i Kallak gör dock att man väljer att fokusera på det.
- Vi lägger Routevare i malpåse och satsar det vi kan på Kallak. Det blir enklare att bryta där.
Hur bedömer du möjligheterna till en gruva i Kallak inom tio år?
- Jag vill inte lova för mycket eftersom vi är beroende av omvärlden och råvarupriserna. Men om dagens förutsättningar får råda är det inte orimligt att det blir en gruva, så mycket kan jag säga.
Jan Ola Larsson tror att ett dagbrott i Kallak skulle kunna sysselsätta omkring 200 personer.
- Det är inte orimligt, säger han.