Flera naturskyddsföreningar och 11 000 underskrifter vill att fjÀllskogsomrÄdet Karatj-RÄvvÄive södra del ska skyddas och fÄ status som naturreservat men markÀgaren Jokkmokks allmÀnning vill annat.
De har nyligen haft bÄde ÄrsstÀmma och styrelsemöte dÀr de var överens om att inte sÀlja marken utan fortsÀtta processen mot en eko-park.
â Det hĂ€r tycker jag Ă€r sĂ„ olyckligt. Att det blir en sĂ„ polariserande bild av skogsbruk och att vi bara vill skada. Nu handlar det om att vi vill göra nĂ„got bra för naturen och göra en eko-park som i vĂ„r mening Ă€r ett formellt skydd, sĂ€ger Christian Rimpi, allmĂ€nningsförvaltare.
Han berÀttar att de har löpande dialog med de statliga myndigheterna för att mejsla fram vilka skötselÄtgÀrder som Àr lÀmpliga.
En anledning till att de inte vill slÀppa hela omrÄdet till reservat Àr att det i deras mening bara Àr smÄ delar som Àr gammelskog med höga naturvÀrden. Och hÀnvisar till en storm i slutet av 1800-talet som ledde till att runt en miljon trÀd flottades bort frÄn nÀromrÄdet.
â Det finns en del flĂ€ckar och omrĂ„den som klarade sig undan stormen och de vill vi bevara, men det handlar bara om en liten del av det stora hela. Det Ă€r hĂ„rt brukad skogsmark, som bitvis hĂ„ller höga naturvĂ€rden. Med en eko-park stĂ„r vi kvar som markĂ€gare och har dĂ„ rĂ€tt till ett visst fortsatt brukande, sĂ€ger Christian Rimpi.
AffÀren 2019 som gjorde att den norra halvan av Karatj-RÄvvÄive blev naturreservat Àr Jokkmokks allmÀnning inte missnöjd med, men inte heller helt nöjd. Christian Rimpi berÀttar att de 205 miljoner kronorna inte rÀckte utan de fick sjÀlva tillskjuta en del pengar för att köpa ersÀttningsmarkerna.
Ăven Ă„ldern pĂ„ skogen var en nedgradering menar Rimpi.
â Vi sĂ„lde skog som var mogen att gallringsavverka och fick skog som inte var det. Den skog vi köpte hade en relativt lĂ„g medelĂ„lder och vi fick lĂ€gga om en del planering. Ett omrĂ„de var dessutom i Bodens kommun som Ă€r en liten historia i sig, sĂ€ger han.
â Men sammanfattningsvis Ă€r jag övertygad att vi genom eko-parken kommer kunna göra gott för framtiden och det hĂ€r kommer öppna dörren för att se alternativa lösningar som en möjlighet för att skydda natur, sĂ€ger Christian Rimpi.