Expert: Kallak-nej kan bli förödande för gruvnäringen

Om brittiska Beowulf Mining skulle nekas bearbetningskoncession, att utveckla Kallakfyndigheten, skulle det kunna orsaka ringar på vattnet som kan leda till att utländska företag slutar prospektera efter malm i Sverige. 

– Många företag följer processen med stort intresse för att se utfallet. I Sverige är det redan så många fall med prospekteringsobjekt som blivit strandsatta i själva processen, som t ex. Kallak, Laver och Norra Kärr, att många ifrågasätter om det går att starta en gruva utanför befintliga områden, säger Nils Jansson.

– Om företagen får uppfattningen att det inte går, ja då kommer de att investera sina pengar någon annanstans.

Problemet med det är att Sveriges gruvpolitik bygger på att företag genomför all prospektering, eftersom den statliga prospekteringen lades ner i början på 90-talet. Som så ofta i gruvfrågor handlar det om olika riksintressen som ställs mot varandra, i det här fallet den tydliga motsättningen mellan gruva och rennäring.

– Säger man nej kommer det sända en tydligare signal om att det är omöjligt att uppföra en gruva i renbetesland, vilket motsvarar ungefär hälften av Sveriges yta och större delen av Norrland, säger Nils Jansson.

Därför kommer regeringens motivering vid antingen ja eller nej att vara avgörande för alla parter, menar Jansson.

– Motiveringen kommer att bli oerhört viktig. Kommer det någon vägvisning hur de här två näringarna ska kunna samexistera, om de alls kan det? Kan man uppföra industrier i närhet till världsarv? 

Men även om regeringen ger ett ja, så är viss skada redan skedd, enligt Jansson.

– Ett ja skulle ju inge något slags hopp till prospekteringsföretagen om att det kan komma ett positivt utfall även vid en långbänk. Men alla har inte möjlighet att vänta så länge som Beowulf gjort.

Om privat företag inte längre vill prospektera skulle staten i så fall behöva möta upp med statlig prospektering igen.

– Vi är en av de länder som konsumerar mest metaller i världen både i modern teknologi och basindustri, och sjunker investeringsviljan riskerar prospektering efter nya malmer att helt utebli. Då hamnar vi ännu djupare i den ohållbara situation som gjort oss importberoende på många metaller, bland annat de som behövs för energiomställningen, säger Nils Jansson.