– Bedömningen är att det här kan få stor betydelse för Kvikkjokks utveckling och framtid, och då vill vi titta på det i ett längre perspektiv för att kunna göra ett klokt val, säger Erik Fagerström, fastighetschef.
Servicehuset, som tidigare varit en form av mindre affär och restauranglokal, drevs tillsammans med husvagnscampingen av en entreprenör. Men för tre år sedan upphörde verksamheten. Huset står öde och husvagnscampingen arrenderas ut till en privat förening.
– Målsättningen var att hitta någon som kunde driva verksamheten men det har varit svårt att få det att gå runt. Vi köpte oss lite tid med den här lösningen och föreningen är ålagd att utföra ett visst underhåll vilket de gjort med gott resultat.
Läs mer: Öppnar dörren för försäljning i Kvikkjokk
Arrendeavtalet för husvagnscampingen går ut i slutet av 2019. Det har funnits tankar på att sälja anläggningarna.
– Nu är dock läget ett helt annat. Vi ser att det kan finnas möjlighet att öppna butik, kanske café och information till turister eller liknande. I vilken form det kan drivas vill jag inte uttala mig om men kombinationen med husvagnscampingen är sannolikt viktig för att få det att snurra initialt, säger Fagerström.
Läs mer: "Tråkigt att se det förfalla"
Grunden till att Jokkmokk gör den stora VA-utbyggnaden i fjällbyn är en dom i statens VA-nämnd.
– Vi måste helt enkelt se till att alla är anslutna. Lagen säger vidare att kostnaderna ska delas rättvist inom VA-området. Det innebär att ju större tomt du har desto högre anslutningsavgift, säger Fagerström.
Anslutningsavgiften för en medelstor tomt på cirka 1000 kvadratmeter är i Kvikkjokk 90 000 kronor. Sedan tillkommer en årsavgift. Om man byggt en stuga är den på drygt 3500 kronor. Dessutom tillkommer avgift för vattenförbrukning.
Ett VA-område ska vara självförsörjande med kostnader och avgifter och bör alltså inte gå varken med vinst eller förlust. Tillåter man tomma tomter som inte ansluts så blir kostnaden högre för andra. Därav reglerna.
Erik Fagerström har dock förståelse för kritiken.
– Jag förstår deras känsla. Samtidigt är ju en detaljplan till för att bebyggas. Vill man sälja finns en efterfrågan.
Fagerström lovar att man tar stor hänsyn när man gräver ut avloppen och drar ledningarna.
– Ju närmare fjällen, desto längre tid tar det för naturen att komma tillbaka. Men vi försöker så klart att göra det med omsorg om miljön och hitta hållbara lösningar.
Kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) delar inte oron över att Kvikkjokks status som ren och tyst turismpärla ska påverkas negativt av expansionen.
– De här byggnationerna som nu pågår är ju egentligen en del i en lång process. Detaljplanerna gjordes för många år sedan. Sedan är det givetvis så att när nu enskilda företagare bestämt sig för att gå in och investera så lockas ännu fler.
Bernhardsson säger att han träffat många av nybyggarna – och fått ett intryck som gör honom trygg.
– De flesta är ju utemänniskor som är måna om naturen och att det ska fungera med allting. Men det är klart att man måste vara vaksam på de här bitarna.
Kommunalrådet ser snarare fördelar för de boende.
– Jag tror att en expansion skapar social hållbarhet i högre grad. Man kan tänka sig att busstrafiken och godstrafiken ökar, och att vägunderhållet blir bättre. Och jag tror att Jokkmokks fjällområde rymmer alla som är intresserade av att vistas där på sina villkor. Vi har ju bland annat världens största världsarv Laponia inpå knuten, som är fredat från skotertrafik.