Med fokus på skogen har Greenpeace och Skogsupproret nyligen varit på turné i bland annat Gällivare, Luleå, Piteå, Jokkmokk och Arvidsjaur. Nu avslutas turnén med en träningshelg i civil olydnad, i Jokkmokk.
– Vi kan märka att det finns mer och mindre vana på olika platser av att bedriva förändringsarbete med hjälp av civil olydnad. Jokkmokk är en sådan plats som faktiskt har erfarenhet av det, säger Karolina Carlsson, kampanjledare Greenpeace.
I helgen kommer de gå igenom rent juridiska frågor, ha teori och öva rent praktiskt i skogen.
– Juridiskt är det viktigt att du har full medvetenhet om vad aktionen kan innebära för dig. Rent praktiskt gäller det att titta på hur man utför aktioner på säkra sätt både för deltagarna och för de man möter, som skogsarbetare och eventuell polis.
Kan du nämna någon gång när sådan civil olydnad gått snett?
– Skogsupproret gjorde en aktion 2021 i skogarna runt Pajala, där deltagare upplevde att det var ett oproportionerligt stort polisingripande i förhållande till vad aktivisterna gjorde. Det kan eskaleras av polis ibland. Många ifrågasatte om det var rimligt lägga så mycket resurser på fredliga aktivister.
Det var även diskussioner kring hur kostsamt det blev med poliser som skickades dit istället för ut på andra uppdrag. Att aktioner kostar mycket.
– Jag tänker att polisen i Norrbotten bör ta lärdom i hur man agerar mot fredliga aktivister. Det finns inget behov av att ha polishundar eller hårdhänt approach. Det här är fredliga människor som inte behöver den typen av bemötande. Polisen borde lägga sin tid på faktiska brott – inte fredliga protester.
Hur tror du skogsnäringens inställning till demonstranter är?
– Aktioner med civil olydnad kan nog skapa en viss oro bland folk i skogsnäringen. Det är inte så att aktivister inte bryr sig om människor som har skogen som sin inkomst, tvärtom, och det är ju skillnad mellan att göra det mot ett stort skogsbolag och mot en liten privatentreprenör.
Turnén ni var på i vår bestod bland annat i att ni ville förklara "regeringens och skogsindustrins falska berättelse om svenskt skogsbruk". Vad är falskt i den?
– De menar att vi har mer skog än någonsin i Sverige. Men nej, vi har väldigt mycket träd och biomassa, men det är inte synonymt med ett fungerande skogligt system. De menar även att skogen mår väldigt bra och att det som vi använder skogen till i dag är hållbart och nödvändigt för klimatet. Det stämmer inte, en stor majoritet av skogen går till kortlivade produkter som pappersmassa och en del biobränsle. Det menar vi inte är en vinst för klimatet, det är klimatskadligt.
Vilka alternativ ser ni?
– Vi behöver ställa om till ett naturnära skogsbruk, så att vi kan bruka skogen utan att förbruka skogen. Att fortsätta med kalhyggen är inte heller ekonomiskt försvarbart, inte ens för människor som är beroende av skogen som inkomst. Det finns rapporter om att 40 procent av Norrbottens ungskogar är utsatta för skador. Så vi måste ställa om.
Har ni opinionen på er sida?
– Ja, om man tar Norrbotten så beslutade Luleå kommun nyligen att ställa om till hyggesfritt skogsbruk. Det finns förslag på det även i Boden. Om man kollar på nationella opinionsundersökningar kring om man ska prioritera vinst och ekonomiska intressen i skogsbruket eller miljöhänsyn så ser vi en stark majoritet för miljöhänsyn.