✔ Den ansågs vara så bristfällig att den inte gick att ta ställning till. Efter kompletteringar sade länsstyrelsen slutligen nej 2014. Bergsstaten skickade ärendet till regeringen i februari 2015 eftersom man inte delade uppfattningen.
✔ Länsstyrelsen fick kritik från gruv- och näringslivshåll och kompletterade senare under 2015 sitt ställningstagande i ett nytt yttrande. Det begränsades till att endast gälla koncessionsområdet, alltså själva gruvområdet, och då sade länsstyrelsen ja till bearbetningskoncession.
✔ Regeringen återremitterade 2016 ärendet efter en prejudicerande dom i högsta förvaltningsdomstolen, som slog fast att det inte räcker med att pröva endast koncessionsområdet, utan verkningar för ett större område måste omfattas.
✔ Vilket var länsstyrelsens ursprungliga inställning. Då begärde Bergsstaten in ett nytt yttrande. Sedan började nästa karusell kring ärendet.
✔ I februari 2017 skickade länsstyrelsen tillbaka ärendet till Bergsstaten, eftersom man ansåg att underlaget inte gav tillräcklig vägledning för hur världsarvet Laponia påverkas av gruvverksamhet och att detta var en fråga för Unesco. Bergsstaten svarade att den ursäkten inte dög.
✔ Några veckor senare kom beskedet att länsstyrelsen ändå skulle yttra sig, efter en dialog mellan länsstyrelsen, Bergsstaten, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Beowulf mining.
✔ I juni 2017 meddelade länsstyrelsen att man fortsatt vägrar att yttra sig innan påverkan på världsarvet utretts ytterligare av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Bergsstaten skickade ärendet till regeringen ännu en gång.
✔ I oktober 2017 slog regeringen fast att länsstyrelsen ska yttra sig senast 1 december 2017.