Kallak på dagordningen

Jokkmokk iron mines har ansökt hos Bergsstaten om en bearbetningskoncession för ett område som betecknas som Kallak nr 1. Om bolaget får igenom den ansökan är det ett stort steg mot en gruva. Det betyder att de skulle få ensamrätt, i 25 år framåt, att utvinna fyndigheten.

Just nu håller länsstyrelsen i Norrbotten på att bilda sig en uppfattning om vad Jimab:s ansökan skulle få för konsekvenser i området. Länsstyrelsen gör också en bedömning av bolagets egen miljö- och konsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen har begärt in ett yttrande från Jokkmokks kommun, och det behandlades av kommunstyrelsen på måndagen. Det är en chans för kommunen att hålla fram det de tycker är viktigt i frågan. I yttrandet skriver Jokkmokks kommun att rennäring och besöksnäring är viktiga för kommunen, och att gruvans påverkan på de två måste utredas. Det måste också tas hänsyn till friluftsliv, jakt och fiske vid en gruvetablering.

– Vi är nöjda med förslaget. Vi belyser sådant som är viktigt för oss i en sådan här process. Det är inte en fråga om vi är för eller emot en gruva, säger Stefan Andersson, (S)-kommunalråd i Jokkkmokk.

Varför hölls diskussionen bakom stängda dörrar?

– Det här ärendet var oberett av en politisk församling, det kom i handlingarna och vi hade inte haft möjlighet att ställa beredningsfrågorna. Hade vi haft handlingarna på ksau så är det inte säkert att det hamnat bakom stängda dörrar, säger han.

Hur stor betydelse har Jokkmokks kommuns yttrande? Så här svarar Linda Ylivainio, jurist på Bergsstaten:

– Det är klart att kommunen ska tillfrågas i den här frågan, men deras yttrande saknar en avgörande betydelse.

Något som Stefan Andersson inte är nöjd med.

– Jag är inte alls nöjd med minerallagstiftningen. Kommunerna kommer in för sent i processen och har för lite att säga till om. Kommunens roll måste förstärkas, säger han.

Om Bergsstaten och länsstyrelsen skulle ha olika uppfattniningar om Jimab:s ansökan måste de gå till regeringen och få frågan avgjord.