Du Àr renskötare och Àven politiskt aktiv. Hur ser dagarna ut?
â Det Ă€r vĂ€ldigt varierande, jag har haft möten pĂ„ de mest konstiga stĂ€llen man kan ha. Försöker vara ute i skogen med renarna, de jag prioriterar högst, uppbyggt med ett liv dĂ€r man mĂ„ste boka upp möten lĂ„ngt i framtiden. RennĂ€ringen Ă€r inte styrd av tid utan snarare ljus och vĂ€der, och det kan svĂ„rt med mycket pusslande och det blir mĂ„nga möten över telefon. En gĂ„ng nĂ€r jag satt i ett möte rĂ„kade de passa sig precis sĂ„ att de tog kaffepaus samtidigt som jag hoppade jag in i en helikopter och nĂ€r jag landade var kaffepausen slut.
Du var relativt ung nÀr du blev politiskt aktiv. Hur skulle du sÀga att du tagits emot inom politiken?
â SĂĄminuorra som jag Ă€r ordförande för har en ganska stor roll bĂ„de i SĂĄpmi men Ă€ven i det svenska samhĂ€llet. Jag har alltid tyckt att man fĂ„r lika stor plats. Jag har alltid kĂ€nt att jag fĂ„r uttrycka min Ă„sikt men kanske inte att alla tar till vara pĂ„ den. Ăr man lite yngre sĂ„ Ă€r det svĂ„rare att fĂ„ en plats att bli lyssnad pĂ„. De senaste Ă„ren kĂ€nns det som att fler Ă€r intresserade av att lyssna pĂ„ ungdomar.
Vad tror du det beror pÄ?
â Ungdomar har tagit mer plats och ser man till Fridays for future-rörelsen har ungdomar tagit större plats i samhĂ€llet och de lyfter fler frĂ„gor och kĂ€mpar mer. En observation som jag gjorde nĂ€r jag lyssnade pĂ„ Sametinget Ă€r att det Ă€r flest mĂ€n som Ă€r aktiva. Men ser man till oss inom ungdomsförbundet Ă€r det flest yngre kvinnor. Vi har svĂ„rt att rekrytera yngre mĂ€n.
Har du nÄgon spaning gÀllande vad det kan beror pÄ?
â Om jag ska gissa sĂ„ kan det vara sĂ„ att man uppfattar det som svĂ„rt att vara medlem i en organisation eller sitta i en styrelse. Det Ă€r en lĂ€rande process och nĂ„got vi arbetar utifrĂ„n, man behöver inte kunna sĂ„ mycket innan sĂ„ kanske tror man att det Ă€r mer komplicerat Ă€n vad det Ă€r. Jag hoppas att det förĂ€ndras sĂ„ det blir mer jĂ€mstĂ€llt, men inte bara jĂ€mstĂ€llt utan jĂ€mlikt. Det behövs en bred spridning baserat pĂ„ Ă„ldersfördelning och bakgrund.
Vilka frÄgor skulle du sÀga Àr viktiga för unga samer nu i och med att vi har sametingsvalet pÄ ingÄng?
â Egentligen Ă€r alla samiska frĂ„gor ungdomsfrĂ„gor. De Ă€r viktiga i och med att allt handlar om framtid. DĂ€rför Ă€r det svĂ„rt att sĂ€ga en frĂ„ga som Ă€r viktigare Ă€n de andra. De hĂ€nger ihop med varandra, till exempel sprĂ„k och möjligheten att inte kunna uttrycka sig pĂ„ sitt modersmĂ„l kan kopplas ihop med psykisk ohĂ€lsa.
Sanna Vannar lyfter Àven rennÀringingen och utbildning som sammankopplade frÄgor. Hon menar att om man informerar fler om den samiska kulturen och fler fÄr en inblick och förstÄelse sÄ kommer rasismen förhoppningsvis minska. Utöver de frÄgorna lyfter hon Àven skogsfrÄgan, förÀndringen av rennÀringslagen och de förÀndringarna som kommer med Girjasdomen som stora frÄgor för framtiden.
Vad inom skogsfrÄgan Àr av vikt för framtiden?
â FrĂ„gan har blivit aktuell i och med demonstrationerna mot Sveaskog. Ser man pĂ„ frĂ„gan utifrĂ„n samebyarna huggs det för mycket gammal skog, skog som hade kunnat vara renbetesmarker. NĂ€r man skapar kallhyggen rubbas ekosystemet vid markberedningen, det fĂ„r en pĂ„verkan pĂ„ laven pĂ„ backen som inte fĂ„r samma förutsĂ€ttningar att vĂ€xa.
Fotnot: Såminuorra Àr en partipolitiskt obunden organisation.