En stor utmaning som Jokkmokk iron mines har framför sig är att vinna tillbaka Jokkmokksbornas och samebyarnas förtroende, menar Johan Johansson som också är moderaternas gruvtalesperson.
– De började processen väldigt dåligt och det gör det svårare för dem att ro det här i land än det annars skulle vara. De skulle ha hyrt en lokal i Jokkmokk från dag ett och åkt omkring och haft dialog med alla. Mycket av den här processen handlar om sunt förnuft. Länsstyrelsen i Norrbotten har fått i uppdrag att ta fram en strategi för samrådsprocessen som gruvbolag ska kunna följa i fortsättningen. Det är ett viktigt steg. Och det verkar som att Jimab har bytt strategi under hösten också.
Hur tror du att det går med Kallak. Blir det någon gruva?
– Gruvnäringen har jättestor betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning, och är ett riksintresse. Rennäringen är också ett riksintresse. I fallet med Kallak så är det inte så lätt för rennäringen att gruvan öppnar just där. Vi har två riksintressen som står mot varandra. Precis som en del förutspått hamnar det här nog på regeringens bord. Jag kan inte se någon annan utväg än att regeringen får den delikata uppgiften att ta ställning till vilket intresse som ska väga tyngst. Och vad det svaret blir törs jag inte ens sia om i dagsläget, men bedömningen beror också på hur parterna har hittat lösningar på de problem som finns, säger Johan Johansson.
Lokalt motstånd
För att regeringen överhuvudtaget ska kunna avgöra något måste Jimab komma framåt i processen.
– Gruvprocessen måste lyfta ett antal steg. Jag har inte insikt i hur de ska hitta en finansiering av gruvan, men min bedömning är att det är en stor utmaning för dem.
Kallakfyndigheten har varit känd sedan länge och oavsett när den eventuellt skulle exploateras så är det många knutar som måste lösas innan, ´menar Johansson, eftersom Jokkmokk är en speciell kommun.
– Det finns ett folkligt motstånd. Men man får inte titta på Jokkmokk som en gruppering som har synpunkter om gruvan. Där finns naturvänner, besöksnäring, samebyar, men så det också något i atmosfären, en bitterhet som går ut på att Vattenfall tog älven ifrån dem, visserligen fick de jobb men jobben rationaliserades bort, och det där vill de inte vara med om igen, säger han.
Gruvskatt?
På tisdagen gick Sven-Erik Bucht, socialdemokratisk riksdagsledamot från Norrbotten, ut och slog ett slag för gruvindustrin i Norrbotten. Han menade att det finns plats för många fler gruvor och att han hoppades att det skulle öppnas gruvor i Jokkmokk, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. Om det säger Johan Johansson så här:
– Han säger sig vilja se fler gruvor men samtidigt ställer han sig bakom förslag som allvarligt skulle försvåra detta. Bucht har tidigare drivit frågan om en gruvskatt på 2 procent vilket för Northland skulle innebära kostnader på cirka 42 miljoner kronor för bara år 2014. På vilket sätt skulle en sådan skatt öka investeringarna i den norrbottniska gruvindustrin.