800 000 kronor. Bolaget har byggt upp ett eget kapital på 12 miljoner kronor, vilket är viktigt för framtida investeringsbehov.
Det berättar Claes Markusson, verkställande direktör för Jokkmokks värmeverk AB, som sammankallat till presskonferens.
- Den negativa bilden av värmeverket har skapats av politiker och den är inte rättvis. Företaget har blivit en politisk källa till konflikter. Vi upplever att värmeverket är ett välmående företag, säger han.
Den analys som presenteras har sammanställts av konsultbolaget Sunnanå utveckling ABK, efter intervjuer med de fem anställda.
Arbetsklimatet
Analysen är en uppföljning av den kartläggning av arbetsklimatet som gjordes vid Jokkmokks värmeverk för ett år sedan. Syftet med uppföljningen har varit att stämma av läget i dag och notera effekter, resultat, händelser och upplevelser under det gångna året som det uppfattas av personalen. Ideer och förslag på förbättringar finns redovisade.År 2006, skriver konsulten i rapporten, mådde stora delar av personalen dåligt på grund av otrivsel på arbetsplatsen. Flera medarbetare slutade.
I dag ser det annorlunda ut. Trivsel och god stämning råder. Samarbete med kunder och entreprenörer fungerar. Konsultbolaget skriver:
Högt till tak
"Personalen upplever relationen till vd som väl fungerande".Det är "högt till tak" och regelbundna veckomöten. Det finns fokus på framtiden. De som önskas är mer kontakt och närvaro av styrelsen.
Konsultbolaget föreslår en rad förbättringar:
Jourverksamheten upplevs som ansträngande, där bör översyn och förslag till förändring göras. Styrelsens vision bör tydliggöras. Extern projektledning anlitas vid specialuppdrag. Personalens synpunkter bör beaktas noga vid nyanställningar. I styrelsen bör finnas en person med teknisk kompetens. Personalaktiviteter utanför jobbet bör genomföras.
Det är Claes Markusson, som beställt konsultuppdraget.
Prekärt läge
Att analysen beställts i ett prekärt läge för Marcusson, vars styrelse sagt upp avtalet med honom från och med året slut, vill inte Markusson kommentera.Han berättar däremot om sitt arbete för att bygga upp ett värmeverk i kommunen. Jokkmokks tätort var en av de första kommunerna i landet som helt upphörde med oljeeldning
i början av 80-talet, när värmeverket byggdes. Totalt har värmeverket investerat drygt 120 miljoner kronor i produktionsanläggning och kulvertutbyggnad. Den nyaste investeringen är en fliseldad pelletspanna för fem miljoner, som ersätter sommarens värmeproduktion från el-pannor.
Ekonomichef Ann-Christine Kvickström Gustavsson säger:
- Alla som jobbar med Claes säger att det har fungerat bra. Det har varit jättebra stämning det sista året. Nu mår vi bra, hur vi mår den 1 januari vet vi inget om.