– Jag jämför det med när vi återinförde vildsvinet. Då krävdes ett riksdagsbeslut. Nu håller vi på med en storskalig ekologisk omdaning och besluten är upp till skogsbolag och markägare. Jag är varken för eller emot contortan, men som vetenskapsman är det inget jag tar lätt på.

Docent Ola Engelmark, tidigare bland annat forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, konstaterar att contortan blivit Sveriges tredje barrträd.

– I vissa områden i Jämtland och Västernorrland finns den på upp till tolv procent av skogsarealen. Vi människor påverkar naturligtvis alltid landskapet, men beslut ska grundas på kunskap. Vad tycker vi i framtiden om att bärtillgången blir sämre, exempelvis?

Contortaskogar har en annan växtlighet än våra vanliga skogar.

– Det blir skuggigare. Träden har fler och större barr. När barren sedan faller ner på marken blir det ett tätt lager. Det innebär att antalet lavar, örter och insekter minskar. Vilket innebär att antalet insektsätande fåglar minskar. Och så vidare.

Ola Engelmark har studerat Muddus i 40 år, och konstaterar att contortan snart är i parken om inte röjsågen åker fram.

– En stor del av östsidan har contortafront. En kilometer, som är säkerhetsmarginalen nu, är alldeles för lite. Det borde vara tio kilometer, säger Engelmark som menar att Sverige riskerar att bryte mot internationella åtaganden.

– Enligt Riokonventionen och Nagoyaavtalet förbinder vi oss vårda och säkra den naturliga biologiska mångfalden i vårt land.

Engelmark siar att contortan även lär sprida sig till kalfjället med hjälp av klimatförändringarna.

– Om temperaturen stiger två grader har contortan potential att växa på kalfjället. Det finns i dag contortaplantor i fjällbjörkskogen två mil från närmaste träd. Contortan är en så kallad invasiv art och självföryngring pågår hela tiden.