När klockan ringde och Anette Hjerpe satte sig upp i sängen kände hon sig konstig. Hon var väldigt yr.
– Jag har lågt blodtryck och kan känna mig lite snurrig när jag reser mig hastigt. Först tänkte jag lägga mig igen, men är glad att jag inte gjorde det.
Hon gick på toa, men blev sittande orörlig. Att fixa morgonkaffet funkade inte heller. Hon bestämde sig för att gå ner till källarvåningen för att duscha. Då skulle hon nog piggna till! Men mardrömmen fortsatte. Anette Hjerpe kunde inte tända lampan, ramlade och blev till slut stående helt paralyserad i duschen. Det var där dottern Amanda fann henne.
– Amanda bor i vårt gårdshus under helgerna och var på väg till plugget i Luleå. Hon skulle bara hämta några handdukar.
Dottern upptäckte direkt att mamma var konstigt och frågade om hon kunde le och säga sitt namn. Därefter larmade dottern 112.
– Jag hörde att hon sa ”mamma har fått en stroke”, sedan klädde hon mig och tog mig ut för att möta ambulansen. Jag minns allt, jag hörde vad alla sa men kunde själv inte få ur mig ett enda ord. Jag förstod att jag fått afasi, och låg och tänkte på hur mitt liv skulle bli. Det var hemska minuter.
Lika hemskt var det för Anettes man Morgan och döttrarna Amanda och Emelie som väntade utanför sjuksalen. Till en början visste man inte om det var en propp eller blödning och röntgen avslöjade inte heller den korrekta diagnosen.
– Om det var en propp behövde jag lösande medicin snabbt, men om det var en blödning skulle jag dö av den. Jag fick medicinen, och det var rätt beslut, säger Anette som sedan flögs till Umeå för fortsatt behandling och utredning.
Där upptäcktes att Anette Hjerpe hade ett hål i hjärtats kammare där proppen slunkit igenom. Det hålet har hon senare fått operera igen. Det minskar risken för en ny stroke.
Det är drygt ett år sedan stroken kullkastade hennes liv men nu är hon tillbaka igen, med nästan full kraft.
– Jobbet har alltid varit en stor del av min identitet, nu är jag tillbaka på 75 procent säger Anette - en välkänd företagarprofil i Kalix och butikschef på inredningsbutiken Handplockat.
I början hade hon stickningar i armen, nu är det bara hjärntröttheten som finns kvar.
– Jag var 51 år och drabbades av stroke, trots att jag inte var i riskzonen. Jag är så tacksam att min dotter hittade mig och att vi har så bra sjukvård.