Skiddrottningen Sonja Edström-Ruthström fyller 80 år i morgon.
Hon var dominanten i svensk damskidåkning under 50-talet och med henne fick den sitt genombrott. Fram till dess hade sporten enbart bestått av tystlåtna vresiga machomän, oftast skogshuggare till yrket. Sonja var något annat och med sitt glada otvungna sätt charmade hon hela Skidsverige. Under hennes karriär fanns det mången motlut, en del i form av gubbar.
- Men det fanns bra gubbar också, tillägger hon skrattande.
Hylla Sonja!
Hon är Luleå kommuns främsta kvinnliga idrottare genom tiderna. Det finns skäl för kommunledningen att hasta ner till närmsta blomsteraffär och sedan sätta av i sporrsträck till Vattentornsvägen på Bergnäset. Gärna med löfte om staty.
Skälen är som följer: Hon har elva svenska mästerskap, ett OS-guld, två OS-brons, i ett av bronsloppen var hon endast åtta sekunder från guld. Tre segrar i svenska skidspelen, seger i Holmenkollen och i Lahtispelen. Värt att notera är att på Sonjas tid hade damerna bara ett lopp, 10 kilometer.
- Vi tjejer fick spankulera omkring i OS-byn i veckor och vänta på vårt lopp. Vi fick roa oss med att koka gröt åt grabbarna och stå och heja fram dem längs spåret. Speciellt i Cortina 1956 kände jag att formen var stigande, ett lopp till hade varit välkommet. Det retade oss en hel del så vi knallade upp till förbundsgubbarna och upplyste dem om orättvisan på ett ganska bryskt sätt.
Kvarnarna mal som bekant långsamt, först vid Zakopane-VM 1962 fick damerna ett lopp till, då hade Sonja avslutat karriären. I dag är det så gott som jämställt.
Född på Lulsundet
På Sonjas tid fanns inga curlingföräldrar, i varje fall inte i hennes bekantskapskrets. Hon föddes 1930 på Lulsundet i Luleå.
När hon var i sexårsåldern blev hennes mor svårt sjuk och fadern lämnades ensam med sex minderåriga barn. Det var tal om att lämna bort en del av barnen. Pappan lyckades dock hålla ihop sin familj.
- Man skämdes lite grann när man kom till affären med kommunens matlappar, berättar Sonja.
När Sonja var 14 år började hon arbeta som hembiträde. Två år senare fick hon plats som diskare av tomflaskor på Luleå Bryggeri. En äldre farbror visste att Sonja under skoltiden varit duktig på skidor och föreslog att hon skulle ställa upp i Ormbergsrännet.
- Jag har inga pjäxor eller skidor, sa den unga flaskdiskerskan.
Den gamle skidentusiasten visste på råd och lånade ihop utrustning till den kommande skiddrottningen. Tävlingen vann hon i överlägsen stil. Framgången gav ringar på vattnet ända bort till kamreren på kontoret. En dag kom han ner till Sonja.
- Jag har hört att du är en överdängare på skidor.
- Rätt bra, sa det unga skidlöftet blygt.
Han erbjöd sig att köpa skidor, stavar och pjäxor av modernaste snitt åt henne. Sonja satte igång att träna som besatt med sin nya fina utrustning. I sitt första stora lopp besegrade hon Sven Utterströms dotter som var den tidens stora stjärna.
Visar respekt
Mycket inom sporten har ändrats inte bara utrustningen, tycker Sonja.
- Kommentatorerna är bättre, nu visar de respekt. Hyland brukade kalla mig, lilla gumman eller "mitt lilla hjärta, nu har du fått plåga dig rejält".
I mer än 30 år har hon arbetat på lasarettet i Luleå som sjukvårdsbiträde.
- Jobbet på lasarettet var perfekt för mig. För att kunna träna på dagtid bytte jag till mig kvällsskiften. Flickorna var glada när jag tog kvällarna.
Fick inte ledigt
Vid för-OS i Cortina inträffade en katastrof. Hon fick inte ledigt från jobbet!! Den legendariske skidledaren Sigge Bergman fick åka upp till hennes chef och förära honom med ett diplom som stor främjare av skidsporten.
Berätta om stafettguldet vid OS i Squaw Valley 1960?
- Irma Johansson från Kalix och Britt Strandberg från Edsbyn gav mig en ledning på minuten. Så jag behövde bara defilera hem guldet, säger guldmedaljösen och skrattar.
Hur ska du fira högtidsdagen ?
- Jag har funderat på att undanbe mig uppvaktning i tidningarna. Jag vill inte ha några saker, det enda jag vill är att mina nära och kära kommer på besök och att vi får umgås. I min ålder behövs inte så mycket, jag njuter av att gå stavgång med mina kompisar och sedan avsluta med en bastu, säger jubilaren.
- Förresten, du har väl skrivit om hur arga vi var på förbundsgubbarna i Cortina för att vi bara hade ett individuellt lopp. Jag var så förbannad, de brydde sig inte ett skit om oss.
Sådan är hon och i morgon fyller hon 80 år.