På Kulturcentrum i Kalix kan barn och unga vältra sig i estetikens alla former, dans, musik, konst och teater ljuder i huset nära på dygnets alla timmar. I Kalix är 400 barn och unga engagerade och lärarna undervisar dessutom samtliga elever i Kalix grundskolor. Av skolans 178 terminsdagar har kulturcentrum 100 föreställningar.
– Genom att uttrycka sig konstnärligt hittar vi lugn och glädje och förstår mycket bättre oss själva, säger Hanele Scherling, konstpedagog.
Hon älskar processen, själva skapandet.
– Ibland har vi en utställning vi jobbar för, men just en dag är det kanske att blanda färger som eleverna fastnar för, det måste vi också ge oss tid till. Det är viktigt att testa olika verktyg och metoder.
Danspedagog Jenny Salander-Jönsson fascineras över danselevernas utveckling.
– Att dansa är absolut bra för självkänslan. Det är mycket koreografi och den gör vi tillsammans, det är så mycket som hör till dansen, att använda kroppen men också att ta plats på en scen. Det går inte att ana hur duktiga eleverna är. Jag blir själv berörd när jag ser deras intresse och lust och det är ett hårt jobb.
Musikpedagog Elin Grunditz konstaterar att estetiska uttrycksformer formar människan att våga.
– Det är många yrken där det är viktigt att våga prata inför en grupp, de estetiska ämnena ger den förmågan.
Rektor Björn Emmoth säger att de estetiska ämnena är som "minnesklister".
– De här ämnena berör alltid våra känslor och det som berör känslor minns vi, vi tillför massor av positiva känslor och det behöver vi alla.
År 2011 togs de estetiska gymnasievalen bort. Nu diskuterar den nya regeringen ett återinförande.
– Vi hoppas verkligen att det kommer tillbaka. Det finns så mycket glädje och egna kreativa idéer som får sitt uttryck här och det är viktigt, säger Johanna Lindgren, sångpedagog.
Björn Emmoth berättar om en Schweizisk studie där tusen barn deltog. En matematiklektion togs bort och ersattes med musik.
– Det höjde avsevärt matematikbetyget.
Det talas mycket om att svenska elevers kunskapsnivåer sjunker i matematik och svenska. Forskning visar att mer idrott och mer musik kan ge resultat.
– Det finns ingenting som talar för att om man misslyckas i ett ämne med fyra timmars undervisning, klarar det på en femte timme. Det måste testas nya pedagogiska metoder.
Även barn med problem med språket kan få hjälp av estetiska ämnen, vilket visats av bland andra Karoliska institutet.
– Barn är duktiga på att avkoda texter i bokstäver, men svårare att förstå meningen. Där kan musik spela en viktig roll.
De är överens om att många elever på högstadiet som har studieverkstad som fritt val för att hinna med i andra ämnen, förmodligen istället skulle gynnas av en timme av ett estetiskt ämne.
– Det är synd att estetiken inte alltid värdesätts så högt, det är ofta just vad eleverna behöver för att orka, säger Jenny Salander-Jönsson.
Johanna Lindgren konstaterar också att estetisk utövning ger tålamod.
– Det kräs tålamod och intresse, det tar tid att lära sig det är inte som ett dataspel och det är viktigt för barn och unga att lära sig att allting är i en process. Att sedan nå ett mål ger en fantastisk känsla, nu kan jag det här stycket.
Elin Grunditz har märkt att musiklektioner ibland kan upplevas kaotiska, men att de ger eleverna energi.
– Efter musiken är det enklare att gå tillbaka och göra det som är klurigt. Inom estetiken kan alla växa.
Johanna Lindgren lever med sång och musik varje dag.
– Det ger guldtillvaron i livet, jag skulle inte vilja vara utan det och jag hoppas att alla unga får tillgång till det. Estetiken är många gånger en pause från allt annat, säger Johanna Lindgren.