Fågelskådarens bästa tid är nu

Det är morgon, klockan är runt åtta när jag kör in på gården till Peter Wikström i Nyborg. Huset ligger vackert, mitt i naturen, i stort sett bara ett stenkast från Nyborgs SK:s tidigare fotbollsplan "Kopisset" vid Slussen.
Nu finns ingenting kvar av denna "berömda" fotbollsplan. Naturen har återtagit det. Växtligheten har brett ut sig och både djur och fåglar trivs utmärkt på "Kopisset" och i våtmarkerna och skogen runt omkring.
Vilket också hörs denna morgon.
Kvitter
Vi promenerar stigen ner åt det hållet, ackompanjerade av kvittrande fåglar lite här och där. När vi kommer ner till Slussen så ser vi någonting som sitter på det nattunna istäcket i sumpmarken bort mot "Kopisset". Peter Wikström slänger upp kameran och tittar in i objektivet.
- Det är en gräsand. En hane, säger han lugnt.
Efter det konstaterandet promenerar vi vidare en bit in i skogen. Vi ser och hör en och annan fågel, men ingen "raritet".
Det är de vanliga arterna som inte får pulsen att stiga på Peter Wikström. Han säger "det där är en bofink och nu hör vi en blåmes. Och en talgoxe".
- Det händer att jag slinker ner hit då och då. Jag går ju skift och är ofta ledig på dagarna. Jag börjar ha hundra arter dokumenterade bara runt tomten, säger Peter Wikström.
Men ofta blir det att åka iväg någonstans.
- Det är ganska dåligt med fågelställen i och kring Kalix, men visst finns det några som är hyfsat bra.
Peter Wikström berättar att fågelintresset väcktes tack vare fotograferingen.
- Den har jag hållit på länge med. Men fåglar har jag fotograferat i fem år. Det stora genombrottet kom i och med den digitala tekniken.
Högtidsstunder
Och nu på våren finns många högtidsstunder för fågelskådarna.
- Det är som bäst nu fram till midsommar, säger Peter Wikström.
Men det finns förstås fåglar under hela året fast de är mera sällsynta då. Det kan Peter Wikström intyga som faktiskt fångat riktiga rariteter med kameran även på vintern.
- Bland de bästa härrör sig från den 9 november förra året. En kvinna ringde och berättade att en fågel betedde sig konstigt vid OK här i Nyborg. Jag tog kameran och åkte dit. Först visste jag inte vad det var, men det visade sig vara en mongolpiplärka. Detta var det trettonde fyndet i Sverige.
En annan raritet som Peter Wikström fångat på bild är taigatrasten.
- Den hittade jag själv på Storön.
Men även vitryggig hackspett räknar Peter Wikström till sällsyntheterna.
På sommaren blir det också en del nattvandring i skogen.
- Då lyssnar jag på nattsångare.
I vintras lyckades han också fånga en kungsörn, som inte är så vanlig i kusttrakterna.
- Det var på soptippen. Tyvärr hittades den senare död efter att ha fastnat i nåt nät.
Totalt har Peter Wikström fotograferat 198 arter i Norrbotten.
- Men jag åker till Öland varje vår och jag ska dit nu i början av juni. Sammanlagt har jag fotat 226 arter.
"Självlärd"
Peter Wikström har inte gått några kurser för att lära sig.
- Jag är självlärd. Jag läser mycket och på vintern pluggar jag ljud.
Peter Wikström är en smula orolig för vissa arters framtid.
- Avverkningarna påverkar helt klart fågelbeståndet. Jag tycker att det borde gå att göra på ett annat sätt genom att lämna lite skog här och där. Men samtidigt är det ju mitt levebröd.
Han nämner vitryggig hackspett som trivs i gammal lövskog.
- Den kräver rätt stora arealer.
Samtidigt finns det arter som blivit fler, poängterar han.
Peter Wikström säger att det ändå är naturupplevelsen som är viktigast.
- Jag fotar även djur, fjärilar och insekter.
Den här dagen hade han också ett uppdrag:
- Jag ska försöka hitta den hundrade arten för våren. Det har jag lovat frun att fixa innan veckan är slut. Därför blir de nog en tur till Frevisören och spana ut mot havet, säger Peter Wikström.
Nummer 100
Han lyckades även med uppdraget att fånga fågel nummer 100.
- Det blev en svart och vit flugsnappare.
Peter Wikström är medlem i Kalix ornitologiska föreningen som anordnar exkursioner då och då.

Fågelskådarens bästa tid är nu

Den här årstiden är en högtidsstund för fågelskådaren.Peter Wikström, Kalix-Nyborg, är ute och spanar nästan varje dag.- Det blir ofta i skärgården eftersom jag är uppvuxen där, säger Wikström som träffat på en och annan raritet.