Polisen i östra Norrbotten har haft en Facebooksida i två år och Mikael Engren skriver många av inläggen. En poäng med sidan är, utöver att nå ut med aktuell information, att få ut en mer mångfacetterad bild av polisyrket:
– Vi är ju inte bara ute och försöker gripa bovar, säger han.
Inlägget handlar om de tillfällen då polisen transporterar människor, som mår riktigt dåligt, till sjukvården, så kallade handräckningar. Mikael Engren berättar att polisen i Sverige gör tusentals handräckningar per år och uppskattar att en stor del av dessa rör personer som eventuellt kan komma att skada sig själva.
Han bekräftar att den här typen av insatser kan vara jobbiga känslomässigt:
– Jag är jättestolt över hur mina kollegor agerar vid sådana här ingripanden, att de kan vara så medkännande med den som mår dåligt. Handräckningar får ofta ta tid eftersom man behöver skapa förtroende hos personen som mår dåligt. Man måste vara ödmjuk, säger han, och lägger till att han upplever att man inom polisen blivit bättre på att debriefa varandra om saker som kan vara känslomässiga.
Läs fler Facebookinlägg: Polisen i Östra Norrbotten
Att inlägget gillats av många på Facebook tycker han är bra, men han säger också att han på inget sätt räknar eller håller koll på hur många som gillar inläggen. Mikael Engren berättar att polisen vill att människor ska känna ett stort förtroende för myndigheten och att man kontinuerligt jobbar med att försöka förbättra kommunikationen med allmänheten:
– Vi har ett jätteviktigt uppdrag och kan förstöra förtroendet för oss hos en individ väldigt snabbt. Ett exempel är när någon har haft inbrott och vi snabbt lägger ner utredningen för att vi saknar spår och vittnesuppgifter. Inbrott är väldigt svårlösta. I sådana lägen kan vi säkert förbättra vår kommunikation, säger han.
Då syftar han på att polisen av tidsbrist inte ringer och berättar att, och varför, en utredning lagts ned.
För Mikael Engren, som jobbar mycket med ungdomar, är relationsskapande väldigt viktigt. Men han menar att det också är brottsförebyggande i största allmänhet. Om man har som vana att hälsa på grannar och människor man möter stärker man samvaron, och en dag hälsar man kanske på människor som har dåliga avsikter. Det kan få dem att känna sig sedda och göra dem mindre benägna att begå brott just där:
– Och om de gör det finns en större chans att lagföra dem.
Han håller fram narkotikaanvändning bland ungdomar som det största problemområdet han möter i yrket. Han upplever att ungdomar har blivit mer drogliberala och tycker att det är alldeles för enkelt att få tag på droger. Ibland deltar han i orossamtal med ungdomar och föräldrar ihop med socialsekreterare. Ofta ligger det något i de signaler polisen och socialtjänsten har om att något inte står rätt till. Då måste insatser sättas in för att vända den dåliga utvecklingen, berättar han, och lägger till att människor mellan 15 och 25 år begår flest brott:
– Då är det också viktigt att föräldrarna vågar vara föräldrar och i den rollen skapar en god relation till sina barn.