Sverigedemokraternas siffror i riksdagsvalet visar att de fick 18,37 procent av rösterna i Kalix, vilket är en ökning med 6,87 procentenheter jämfört valet år 2014 då de fick 11,49 procent av Kalixbornas röster.
I kommunen är SD tredje största parti med 8,71 procent av rösterna (preliminära siffror).
Sverigedemokraternas starkaste fästen i Kalix kommun, i riksdagsvalet, finns i Sangis och i Töre (distrikten):
I Sangis röstade 24,97 procent av väljarna på SD, siffran motsvarar 208 röster.
I Töre röstade 25,73 procent av väljarna på SD, siffran motsvarar 237 röster.
Johan Söderholm:
– Jag tycker att det är tragiskt att så många människor har så skarpa åsikter. Norrbotten behöver fler människor och det gäller inte minst Sangis där vi kan ha många positiva effekter av att vi i och med invandringen blir fler. Bättre underlag till förskola och skola samt möjligheter till fler bussförbindelser är några av fördelarna.
Valter Lindh är politiker i Centerpartiet och Sangisbo.
– Det är ofattbart att stödet för SD är så stort här. Jag är ledsen för att så många inte ser möjligheterna med invandringen, det finns gott om exempel inom exempelvis vård och omsorg där invandrarna gör ett jättebra jobb och där schemat inte ens går ihop utan deras insatser, säger Valter Lindh.
Ellinor Söderlund, tidigare kommunalråd (S) i Kalix och boende i Sören som ingår i Töres valdistrikt, knackade dörr inför valet och märkte att SD-sympatierna ökat:
– Jag är förvånad över att så många röstar på SD. Det har framgått att en del människor vill ha förändring, men inte konkret vilken förändring de vill ha.
Kristina Karlsson har inte sett senaste kommunsiffrorna, de är inte klara.
– Det är jätteroligt att vi lockat så många väljare i Sangis och i Töre, vi var starka i Sangis förra valet också, säger Kristina Karlsson som avstår från att kommentera Johan Söderholms ord om att "det är tragiskt att så många människor har så skarpa åsikter" och hon säger sig hålla med om att Norrbotten behöver fler människor.
Kristina Karlsson arbetar inom äldreomsorgen.
– Det finns utlandsfödda som passar jättebra i vården men det måste i vissa fall läggas mer krut på att lära dem det svenska språket så att äldre kan kommunicera med dem, säger Kristina Karlsson.