Carl Otto Gählman (FiK) hade flera interpellationer vid veckans sammanträde i kommunfullmäktige i Kalix. På ordförande Magnus Mörtlings (S) fråga om interpellationerna får ställas fick två av dem nekande svar.
De styrande politikerna i S, C, MP samt V, som är i opposition, röstade nej.
Den ena handlar om ridhuset gällande ridbanans konstruktion, den andra om personalpolitiken inom socialnämndens verksamhetsområde.
De är ställda till ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden respektive socialnämnden.
Carl Otto Gählman hänvisar till kommunallagen, han säger att interpellationer är oppositionens främsta sätt att lyfta frågor.
– Besluten om att neka interpellationerna är ju helt godtyckliga, och naturligtvis handlar det om att dessa frågor är känsliga för de styrande. Deras agerande visar på en enorm inkompetens och det är ett hot mot demokratin, säger Carl Otto Gählman.
Magnus Mörtling säger att det inte handlar om inkompetens, han säger att de tvärtom hanterat interpellationerna fel tidigare då de släppt igenom alla, och han säger att agerandet därför inte utgör ett hot mot demokratin.
Han säger också att det inte handlar om att det nu rör särskilt känsliga frågor.
Han säger att politiken ska ta upp övergripande frågor och ta ut riktningen, och han hänvisar till kommunallagens skrivning om att "interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller regionen" och att de inte ska vara verksamhetsfrågor.
– Ridbanans konstruktion är en verksamhetsfråga och arbetsmiljön vid socialförvaltningen ligger också på tjänstepersoner.
Vad säger du om kritiken och om att besluten ska överklagas?
– Vi är vana, både vid kritiken och vid överklagningar. Överklagningarna går mycket sällan igenom, vi får väl se vad som sägs den här gången. Vi har tyvärr också sett en hårdare retorik med tillmälen som strösslas och som kan uppfattas som jobbiga. Några tillmälen återkommer och har tyvärr spridit sig, säger Magnus Mörtling, som inte vill exemplifiera vilka tillmälen det handlar om.
NSD har tidigare berättat om diskussionerna om retoriken i kommunfullmäktige. Då använde Carl Otto Gählman ordet "trojka" om de styrande och tillrättavisades för det.
Den upplevda hårdare retoriken kan nu leda till åtgärd.
– Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och vi behöver ha ett vårdat språk. Vi ska kanske se över om vi behöver ha en uppförandekod där, säger Magnus Mörtling.
Linda Frohm (M) håller med ordföranden om att en del interpellationer inte kan anses vara av stor vikt.
Hon tycker att de aktuella interpellationerna borde fått ställas och att den mer restriktiva linjen skulle ha gällt efter informationen och för kommande möten.
Hon tycker att tonen i kommunfullmäktige är "inom rimlighetens gränser".
– Det är viktigt att ha ett gott samtalsklimat, att diskutera sakfrågor och inte personfrågor. Vuxna människor ska uppföra sig respektfullt mot varandra. Uppförandekod i kommunfullmäktige har prövats i förvaltningsrätten och det saknas stöd i lagen för den, säger Frohm.
Förvaltningsrätten prövade uppförandekod 2024 och kom fram till att det saknas stöd i lagen för en kommun att begränsa hur de förtroendevalda i kommunen använder sin yttrandefrihet i det politiska samtalet.
Kommunfullmäktige i Håbo kommuns beslut om uppförandekod upphävdes i samband med domen.