Hon har ateljén i stugan hon ärvde av sina föräldrar. Den ligger vackert på havsstranden med utsikt över Törefjärden. Vindkraftverken på Storön kan vid klar sikt skymtas i fjärran och det gör de denna dag.
Eva Hagström är textilkonstnär, utbildad vid Konstfack. Hon är känd för offentliga utsmyckningar och där kyrklig textil har en speciell plats. Då handlar det om allt från mässhakar till altartextiler, kollekthåvar och bårtäcken.
Men i ateljén skapas också annat än vävar i olika vävstolar. Eva Hagström gör konsthantverk i trä och i metall, däribland den superhårda och svårbearbetade metallen titan.
- Titan har fördelen att det är en helt allergifri metall. Så titan kan alla ha. Genom att hetta upp titan kan man få fram olika färger, säger hon om smyckena som alla har ett fisktema.
Fisken går också igen i träföremålen. Då handlar det om bruksföremål. Där finns också fiskar med romgula inslag, den kända löjromen från Kalix.
- Träbearbetningen gör snickaren Kjell Berlin i Bensbyn och sedan sätter jag färgen på föremålen. I metallarbetet har jag hjälp av en guldsmed, men han brukar klaga över att titanen är så hårdarbetad.
Eva Hagström har deltagit i ett 20-tal konstrundor, lokala och så länsrundorna.
- Det brukar komma ett 40-tal besökare under de två dagarna. Hittills har det varit lite färre än normalt. Två familjer har varit här och båda köpte konsthantverk, säger hon efter några timmars öppethållande på lördagen.
Konstrundan har ett stort värde för Eva Hagström.
- Det är alltid roligt att få kontakt med publiken och prata om konsten och konsthantverket. En del yngre konstnärer rynkar lite på näsan och vill hotta upp den. Det står ju var och en fritt att utforma den i sin egen ateljé. Det räcker med att vi är överens om dagar och öppettider.
Målaren Staffan Pihl i Börjelslandet har också haft färre besök detta år när vi besöker honom en bit in på lördagen. Han tror att det kan beror på vädret, att det är för fint och lockar till annat.
I det fina vädret har han satt upp sina målningar på de rustika, små och stora husen på gården där han har ateljén. Det är en effektfull extra omramning till hans bilder som ofta föreställer just gamla hus. Bara hängningen är värd ett besök.
- Jag målar helst hus och miljöer, säger han om de ofta stora konstverken. I bilderna har jag mycket symbolik. Det ser nog inte betraktaren, så jag brukar förklara färgerna, de öppna dörrarna, linjerna och cirklarna och vad de står för, säger han.
För Staffan Pihl och de andra Norrbottenskonstnärerna är Norrbottens konstrunda inte som Skånes, som ger Skånekonstnärerna huvuddelen av årsinkomsten.
- Men i förra årets runda sålde jag ett konstverk, säger han nöjt.
Om konstköparna inte kommer till konstnären, så får konstnären bege sig till konsytköparna. Staffan Pihl drar inom kort till Skåne för en utställning.
- Jag har fått rådet att ta med den här höstmålningen med fjällmotiv, säger han om den färgstarka duken som han ställt på två rokokostilsliknande stolar i en av salarna i den fina Tanchgården, vars golv i stora salen består av kluvna timmerstockar.