I Sverige väntar drygt 700 personer på ett nytt organ, en ny chans till liv.
För några år sedan var Lars Ruthberg en av dessa.
- Under fyra år gick jag på dialys tre gånger per vecka, varje behandling tog fem timmar, säger Ruthberg.
Vid dialys renas kroppen från slaggprodukter och när allting fungerar normalt sköter njurarna det automatiskt.
Det gjorde inte Lars Ruthbergs njurar.
- Jag var ständigt förgiftad. Dialys är väldigt ansträngande och dagen efter gick åt till att återhämta mig. Dialysbehandlingen var ett heltidsjobb och att få dialys 15 timmar per vecka, är inte samma sak som att ha fungerande njurar som sköter reningen hela tiden, dygnet runt.
Det lyckades
Ruthberg har blodgrupp 0 vilket gör att han kan donera till alla. Däremot kan han bara ta emot organ av andra med blodgrupp 0.
År 2008 erbjöds han en njurtransplantation.
- Det var en väldigt speciell känsla, det kändes som att jag fått ett kärnkraftverk i mig. Nu vet jag hur det känns att vara frisk.
Nu lever han ett vanligt liv igen med jobb, fritidsaktiviteter och föreningsliv.
- Jag får äta medicin mot avstötning resten av livet, men det är ingenting.
Märta-Greta Guth har sedan tidigare ett donationskort i plånboken. Í helgen anmälde hon sig också till Socialstyrelsens register.
- Vill jag själv kunna få ett nytt organ måste jag också vara beredd att ge. Om jag ändå ska dö, är det väl detsamma, säger hon.
Tagit ställning
Mona Wennberg registrerade sig också.
- Jag är beredd att ta emot då är jag beredd att ge, jag tänker inte minst på barnen, säger Mona Wennberg.
I Kalix fanns också möjlighet att lära sig hjärt-lungräddning, att testa sitt blodtryck och att göra ett lungtest. I Kalix finns tre hjärtstarter.
- Om någon drabbas av hjärtstillestånd är det viktigaste att göra någonting. Det spelar ingen roll om revben går av, de helar igen. 30 tryck och två blås och så upprepa, tills hjälp anländer, säger Martin Lång, hjärt- och lungsjukas förening.