LTU-professorn: Debatten om skogen är polariserad

Robert Lundmark är professor i nationalekonomi med inriktning mot naturresurs-, energi- och miljöekonomi och med huvudsakligt fokus på skogsrelaterade frågor.

Efter att ha intervjuat olika personer i Norrbotten med olika intressen inom skogen – exempelvis rennäringen, Naturskyddsföreningen, sågverk, pappersbruk och Sveaskog – framstår debatten som väldigt polariserad, stämmer det med din bild av det?

– Det finns både en allmän och en vetenskaplig debatt om skogens klimatnytta, men båda är relativt polariserade. Den vetenskapliga kan förklaras av skillnader i de underliggande antaganden som studierna gör vilket innebär att diametralt olika resultat erhålls. 

Varför har den blivit så polariserad?

– Det har jag nog inget bra svar på men generellt skulle jag gissa att skogen berör många och att många ser skogen som ”sin” domän. Det kan också vara åsiktsskillnader i vad som betraktas som ”privat” respektive ”offentlig” domän, till exempel ”skogen är i min ägo så ingen annan ska säga hur jag ska sköta den” eller ”skogens kolinlagring gynnar hela samhället och därför ska staten reglera hur den används”. 

Har det skett en överavverkning tycker du?

– Mot den årliga tillväxten, nej. Men kanske i förhållande till skogens övriga nyttigheter som inte är prissatta.

 Tycker du att svenskt skogsbruk bedrivs på ett bra sätt?

– Jag har inga insikter om själva skogsbruksmetoderna. Men från mitt perspektiv finns det vissa åtgärder som kan diskuteras. Det gäller främst att skapa incitament och styrmedel som gör att skogsägare även beaktar skogens värde som kolsänka, rekreationsområde, biodiversitet etcetera i sina beslut som rör deras skogar. Idag är det bara timmerpriserna som skapar denna typ av incitament.

Vilka aktörer och faktorer är det som styr skogsbruket?

– Det klimatpolitiska arbetet i EU är något som påverkar. Sedan finns det stora konstellationer av aktörer: Skogsindustrin för virkesupphandling är en stor aktör och de möter medlemsorganisationer av enskilda skogsägare som till exempel Norra skog. Vi har också stora skogsbolag, framförallt Sveaskog i norra Sverige. Skogsstyrelsen är myndigheten som implementerar det riksdag och regering beslutar. Skogsvårdslagen är det som är grunden hur skogsbruk ska bedrivas. Rennäringen är en viktig del som måste beaktas, eftersom den av hävd har rätt till renbete.

Vilken utveckling tror du kommer att ske inom framtidens skogsbruk i länet?

– Jag tror inte att det kommer att ske så stora förändringar. Det kommer nya anspråk på skogen hela tiden, nya lösningar för energisystemet, nya cellulosabaserade material, bioplaster och sådana saker, vilket leder till en större press på vad den skogliga råvaran ska användas till och räcka till, säger Robert Lundmark och fortsätter:

– Men för att skogsägarna storskaligt ska ändra sitt beteende så måste det till något slags styrmedel tror jag och det vet jag inte om det kommer att komma. Det finns mycket forskning och diskussioner men jag har inte hört något politiskt parti som på något seriöst sätt har fört fram några förslag om det. Visst, de vill avsätta skogar till reservat och så vidare, men inte pengar till skogsägarna så att de kan bruka skogen på annat sätt än för timmerproduktion.