Bristen på lax i älvarna slår hårt mot fisketurismen

I slutet av juni stängdes Råneälven för allt laxfiske. Det som i början av 2000-talet utvecklats till en  attraktiv laxälv för sportfiskarna har nu tagit en plötslig vändning. Och samma sak är det på många andra platser i både Sverige och Norge. Fredrik Lindvall i Kalix är fiskeguide och han har nu meddelat sina kunder att han inte kommer att kunna erbjuda guidning i Kalixälven.
– Det finns helt enkelt alldeles för lite lax. Jag kan ju inte erbjuda en tjänst som man inte ens vet är möjlig att erbjuda. Så tråkigt och så illa är det, säger han med dämpad röst.

Han har också noterat att den lax som finns går upp senare än vanligt. 

– Största mängden som går upp i trappan i Jockfall brukar ju komma veckan före midsommar och veckan som följer därefter. Det hade gått upp tusen fiskar nu. När det är som bäst brukar väl 400 eller 500 laxar gå upp varje dag, säger han. 

Fredrik Lindvall vill se ändrade regler. Bland annat vill han inte tillåta fiske med laxfällor i havet innan man har sett att ett visst antal individer har tagit sig upp. På så sätt säkras ett framtida bestånd. 

– Det är ju fisken som ska upp för att leka. Det är ju framtiden som det handlar om. Så man kan ju inte försvåra för den. Det förlorar ju båda sportfisket och yrkesfisket på i längden, säger han. 

– Jag vill att vi hittar ett system så att båda yrkesfiskare och sportfiskare har en framtid tillsammans. Den ena behöver inte slå ut den andra. 

Han livnär sig bland annat som fiskeguide och i särklass mest förfrågningar kommer från laxfiskare.
– Så det känns ju jättetråkigt att behöva stänga ner det här, säger han.
Kvaliteten och konditionen på fiskarna i älven är ju också viktig.
– Det är ju inte roligt att fånga en junilax som ser ut som att den är fångad i augusti. Mager och eländig. För att fisken inte har mat. 

Fredrik Lindvall tog nyligen en 122 centimeter lång lax på fluga i Kalixälven.  
– Den såg ut som en urlekt laxhona ungefär. Inte alls den där pondusen som de brukar ha när de kommer upp i juni. Det är ju ett tecken på att det finns för lite mat för den. Fisken som stiger upp från havet svälter. De fiskar som lyckas ta sig förbi alla laxfällor som finns i mynningens närhet, säger han.
Han vägde aldrig den fisken men är den i bra kondition är det en lax på cirka 20 kilo. Nu uppskattar han vikten till 16-17 kilo.
– Nog hade jag gärna velat se den fet och fin, säger han.
Han vill se ett slut på de stora jättelika trålare som går hårt åt beståndet.
– De dammsuger upp allt som finns i havet. Och det är så stora bifångster. Och den fisken som inte går till människomat går bara till skit. Den blir till fiskmat som den odlade laxen i Norge matas med. Där människor som arbetar vid odlingarna får gå med munskydd för det är så farlig miljö att vistas i. Den fisken i sig förstör de norska haven så att den norska vilda laxen blir sjuk och dör. 

Det låter som rena snurren?
– Visst. Först tar de upp all mat för den svenska laxen i Östersjön. Och så säljer de den maten som fiskmjöl till norska odlingar. Som i sin tur förstör de norska haven.

Hur tror du att man har tänkt här?
– Det är som att någon försöker att få det här riktigt ur balans. Jag får plötsligt den känslan att de kan inte bygga ut fler av våra älvar för att de är skyddade. Men om de tömmer älvarna på fisk så att de saknar värde, då kanske de får bygga ut.