Det är två år sedan niornas betyg vid Manhemsskolan orsakade stora rubriker:
25,9 procent av eleverna var inte behöriga till gymnasieskolans nationella program.
Var fjärde elev saknade alltså godkänt betyg i ett eller flera av kärnämnena svenska, engelska eller matematik.
Åren närmast före och efter år 2016 har Manhemsskolans andel behöriga elever varit i nivå med eller aningens bättre än andelen behöriga i riket totalt.
Så ser det alltså ut även i år.
– Vi är jätteglada över resultaten, säger Ingegerd Dahlgren som tillägger att skolan utökat med en tjänst samt att de arbetat målmedvetet för att nå dit där de är i dag.
Konkret: Olika möjligheter för elever att få tid utöver timplan, dels via studieverkstad men också genom ämnet elevens val och lovskola.
– De som gick ut nian i våras var också en årskurs med många motiverade elever. Större konkurrens om platserna på gymnasieprogrammen har säkert också spelat roll, säger Ingegerd Dahlgren.
Satsningar som Läslyftet, Mattelyftet och ASL (att skriva sig till läsning) anses också ha inverkat positivt – liksom attitydförändringen.
Lärarna Isabella Karlsson, Viktoria Lundbäck, Anneli Johansson och Cathrine Pehrsson berättar att de hos dem som börjat sjuan nu ser attityden att skolan är viktig och att det är okej – för flickor och pojkar – att lyckas.
Cathrine Pehrsson beskriver attitydförändringen de senaste sju, åtta åren:
– Vi har bra samtal när vi träffar elever och föräldrar, utbildning har blivit viktigare och de mer vägledande samtalen fler, vad vill ungdomen i framtiden, vad finns det för möjligheter? Föräldrasamverkan är oerhört viktig.
– För eleverna är det viktigt att vi drar åt samma håll, säger Viktoria Lundbäck.
Ingegerd Dahlgren säger att det är viktigt att skolan vågar göra förändringar:
– Inför årskurs nio minskade vi antalet grupper med en klass och alla klasser fick förändring. Det väckte känslor hos elever och föräldrar, men vi gjorde förändringen och tack vare den lyckades vi frigöra resurser till extra stöd.
– Det gör att vi ibland kan vara två pedagoger i klassrummet, säger Anneli Johansson.
Ställer nuvarande betygssystem högre krav på eleverna?– Betyget blir en värderingsfråga. Du blir bedömd på det sämsta du gör och det synsättet utvecklar inte individen, säger Cathrine Pehrsson.
Charlotte Sundqvist, utbildningschef Kalix kommun, säger att svårigheten är att få till en likartad bedömning:
– Synen på kunskap är kanon, bristen är att bedömningarna blir olika.
Alla når ändå inte behörighet till gymnasiets nationella program.
Matematiken är, fortsatt, det största problemet.
Vad göra då?– Fortsätta göra sitt bästa och glädjas åt stegen, säger Viktoria Lundbäck.
– Ingen är sitt betyg, säger Isabella Karlsson.
– Alla når målen förr eller senare, säger Ingegerd Dahlgren.