År 1981 besöktes Kamlungekölen av Svensk kärnbränsle AB som 1983 beslutade att platsen var lämplig för slutförvar av kärnavfall. Planen var att skapa 50 kilometer av gångar i två plan i berget.
– Helt vanvettigt, jordens farligaste ämnen skulle placeras här i ett avrinningsområde till Kalixälven, säger Lena Lagerstam.
Tretusen underskrifter
Det blev startskottet till ett aktivit motstånd och gruppen Aktionsgruppen mot atomsopor i Kamlunge bildades, även kallad Rädda Kamlunge.
– Oj, vad vi kämpade och vilket motstånd vi mötte, säger Lena Lagerstam.
Argumenten för, var arbetstillfällen och argumenten mot, var miljö och hälsa. Kampen blev het och 3 316 namnunderskrifter röstade mot planerna, möten, föreläsningar och demonstrationer hölls och år 1987 sade Kalix kommun nej till slutförvar.
– Det går att göra skillnad, det går att vinna och vinst har setts många gånger. Slutförvar planerades till Överkalix. Det stoppades. Utbyggnation av Kalixälven stoppades. Det går att stoppa kärnkraftverket i Pyhäjoki också.
Vill ett monument
Nu är de 40-tal hål som borrades ned till 550 och 600 meters djup igenbommade och många av dem som kämpade har lämnat jordelivet.
– Här borde det sättas upp ett stort monument över kampen, säger Bernt Selberg.
Kampen om Kamlunge har stärkt duon i dess vidare miljöengagemang och nu kämpar de tillsammans med otaliga andra i nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken som har kontakter så långt som i Japan.
– Kärnkraftverket måste stoppas, det är helt vansinnigt och slutförvaringen hur ska den säkras för 100 000 år? Vi vet ju inte ens hur det ser ut här om 100 år. Desto mer insatt vi blivit desto mer inser vi hur vansinnigt planerna är, säger Lena Lagerstam.
Den 28 september genomför nätverket en manifestation i Haparanda.