Dags för träning för medlemmarna i Alviks Shotokan och Karateklubb. Mats Nilsson är nestor i en grupp som spänner ung till gammal, barn till vuxen.
Det är en blåsig och mörk onsdagskväll. Vädrets makter har sannerligen ställt sig på tvären, det har ösregnat tidigare under dagen. Utanför gympahallen vid Alviksskolan gör utebelysningen sitt bästa för att bryta genom det kompakta mörker som råder. Det känns som en höstkväll – i januari.
Mats Nilsson skjutsas, som vanligt, till Antnäs Shotokan och Karateklubbs träningspass av instruktören Ashraf M Abdulal som kört från Öjebyn. Vädret är aldrig något hinder.
Vi väntar i omklädningsrummet med några föräldrar och barn, vissa av föräldrarna ska också träna. 10-årige Caspar Törnkvist har fått sitt första gula bälte som han stolt snurrar på runt midjan innan han springer in i hallen.
En reslig man kliver in. Ombytt och klar.
– Har journalisterna hittat hit?, frågar Mats Nilsson. Och vi svarar.
– Jag känner igen din röst, skrattar han och kommer ledigt fram. Mats Nilssons funktionsnedsättning syns inte "på utsidan", om uttrycket tillåts. Han blick möter din och trots sin begränsade syn rör han sig hemtamt i lokalerna.
– Jag ser lite, lite perifert i ögonvrån. Ingenting rakt fram. Jag kan skilja ljus från mörker och se en människa, ett träd eller en stolpe som skuggor och därför undvika att gå emot någon eller något. Men jag har, självklart, en käpp också. Det är inte alltid så lätt men om jag ska vara ärlig så är jag i dag mer plågad av min rygg än av mina ögon.
Ryggplågorna slog till under julhelgen. Mats har därför tvingats till ett ovälkommet avbrott i karateträningen.
– Jag var med i en riktigt svår bilolycka för ett antal år sedan, i korsningen här nere in till byn. Det är plågsamt ibland men karateträningen har även varit bra för min sargade rygg.
Ashraf M Abdulal och Mats Nilsson har delat många, många timmar i träningshallen och i bilen till och från Alviksskolan. Det finns tid för skratt när Mats visar en teckning han gjort som beskriver en av rörelserna som han ska prova på.
Mats Nilsson och Ashraf M Abdulal som han verkligen tackar av hela sitt hjärta för alla hjälp. "Han har inte bara haft tålamod i hallen, han har hämtat mig till varje träning och kört hem mig efteråt".
Mats Nilsson tappade synen 25 år ung. Efter att ha drabbats av psykisk ohälsa med torgskräck och dåligt självförtroende tog karaten honom tillbaka till livet igen.
60-årige Mats Nilsson, med rötterna i grannbyn Antnäs, var 25 år när han hastigt fick problem med synen och efter undersökningar konstaterades att han drabbats av en obotlig ögonsjukdom. Självklart ett chockartat besked.
– Det är klart det var svårt att höra och ta till sig det. Jag var ju ganska ung och det var svårt att hantera. Men samtidigt gällde det att försöka ta sig vidare, trots allt. Jag är envis och bestämde mig snabbt för att försöka göra det bästa jag kunde av min nya situation. Inte minst genom att hålla humöret uppe. Jag tycker att jag lyckats ganska bra med det, annars hade jag nog inte stått här med dig i dag, konstaterar han.
För Mats Nilsson erkänner att det funnits riktigt mörka stunder.
– Jag har lidit av psykisk ohälsa, jag blev folkskygg under perioder och ville inte vara med eller prata med folk, men karaten tog mig ur det. Jag har fått bättre självförtroende och blivit mycket skarpare i huvudet. Karaten handlar om disciplin, att räkna och sätta ihop rörelser i kator, mönster. Det handlar hela tiden om koordination och kontroll och min tränare har helt klart hjälpt mig till ett nytt liv, konstaterar han och nickar mot instruktören Sensei Ashraf M Abdulal som instruerar några av klubbens yngre talanger på en annan del av golvet.
Han har kommit så långt att han även tar över en del av passen som medtränare och leder gruppen i vissa av de avancerade övningarna. Den här kvällen finns ett 15-tal närvarande, från 10 år till vuxen ålder.
Mats Nilsson är en inspiratör och ledarfigur i Alviks Shotokan och Karateklubb. Här får han beviset på sin uppgradering av instruktören Ashraf M Abdulal.
Hela gänget den här kvällen från Alviks Shotokan och Karateklubb. Bakre, från vänster: Izabella Sundström, Christoffer Karlsson, Mats Nilsson, Ashraf M. Abdulal, Carina Dean, Melanie Reida, Tomas Törnkvist. Främre: Maryam Eleburike, Oskar Langer, Paula Langer, Caspar Törnkvist, Nore Granberg, Juel Gustavsson, Sara Eleburike.
Nore Granberg får tydliga instruktioner av Ashraf Abdulal hur styrka ska utstrålas. "Hur ser en arg hund ut och hur låter den"?
– Mats är ett bevis på att karate passar för alla. Sedan har han en förmåga att lyssna och ta till sig snabbt. Det är i grunden ingen stor skillnad att träna honom än att träna någon som är seende. Hans känslighet kan till och med vara större, konstaterar Ashraf, som själv landade i Piteå 1987. Han har stora meriter i sporten i hemlandet Egypten och har startat upp klubbar i, bland annat, Västerbotten och Norrbotten. Han har svart bälte 5 dan, en respektingivande hög gradering.
Som av en händelse – den här kvällen lyckas Mats Nilsson med sin egen uppgradering. Det ligger massor av hårt arbete bakom och stolt tar han emot beviset ur Ashrafs hand. Ytterligare ett stort steg är taget för Mats som även har två silvermedaljer från para-SM hemma i hyllan, den senaste bärgade han i höstas. Nu har han även sitt tredje bruna bälte.
– Det bästa är att det finns mer att lära hela tiden. Du blir aldrig fullärd i karaten.
Mats fortsätter:
– Det är ju faktiskt så att i karate är försvar också anfall. Jag lär mig rörelserna och stegen i de olika katorna. Fighting är självklart lite svårare. Där åkte jag på en riktig smäll på näsan första gången jag provade. Så jag brukar nöja mig med att låta ungdomarna "puckla på mig lite". Det passar bättre. Nu är inte tävlandet det viktigaste för mig. Det är träningen här hemma som ger mig mest. Jag utvecklas som person och känner mig stark och levande hela tiden. Jag kommer att hålla på så länge jag orkar stå och gå.
Mats Nilsson har tecknat hur en av kvällens kator ska se ut. Det är en hemuppgift som deltagarna får till varje pass. Mats kan skönja kontrasten av de skarpa svarta strecken mot det vita papperet i ögonvrån.
Caspar Törnkvist och Carina Dean med Maryam Eleburike i bakgrunden är koncentrerade under träningspasset som kräver kontroll och närvaro.
Vi passar på att backa bandet.
Det fanns naturligtvis saker som Mats Nilsson älskat att göra innan han drabbades av sin svåra sjukdom, fiske var ett sådant intresse. Han berättar att han var en inbiten och ivrig fiskare och när han blev sjuk beslutade han sig snabbt för att fortsätta att åka ut på fisketurer. Att det fanns tvivel i omgivningarna behöver väl knappast påpekas. Då valde han att ta det hela ett steg, eller ett kast, längre.
– Jag hade enbart spinnfiskat innan men nu gav jag gav mig in på flugfiske. Ingen trodde naturligtvis att det skulle gå. Men jag åkte ut på första färden med mina gamla fiskekompisar och där landade jag den största fisken, med mitt flugspö. Det var, och är, som en fin känsla att kunna bära med sig, säger han, och ler sitt bredaste leende.
Tillbaka till sporthallsgolvet i Alvik där träningen snart avslutas. Mats visar prov på en rad av de kator han envetet tränat in. Det är en imponerande uppvisning i kontroll och disciplin, där Mats Nilssons handikapp blir helt osynligt. En kraftfull och samtidigt vacker symbios av liv, lust och glädje.
– För mig är det här sjukgymnastik, det är viktigt att säga. Det andra får jag liksom på köpet. Men det betyder samtidigt allt och lite till. Och om jag dessutom kan inspirera och hjälpa andra så är det bara helt fantastiskt, konstaterar Mats Nilsson.
Alviks Shotokan och Karateklubb under ledning av Mats Nilsson som ofta får tar rollen som medtränare under träningspassen.
10-årige Caspar Törnkvist har precis fått sitt gula bälte och över på ytterligare färdigheter med sensei Ashraf M Abdulal.
Koncentration, styrka och disciplin. Shotokan karate med 10-årige Caspar Törnkvist som jobbar för att ytterligare uppgradera sig.
Alviks Shotokan och Karateklubbs instruktör Ashraf M Abdulal tillsammans med en av klubben yngre medlemmar Juel Gustavsson.
Paula Langer visar upp sitt fighting-face under träningspasset i Alviksskolans gymnastikhall.
Ashraf M Abdulal har svart bälte 5 dan och har stora meriter från sitt hemland Egypten. Han kör från Öjebyn till Alvik två gånger i veckan för att träna Carina Dean och de övriga.