Tomas Kuhmunen, markanvändningskonsulent på Sametinget.
I videon: Daniel Skog, hållbarhetsansvarig på STF.
Samtalen på Kebnekaise fjällstation har resulterat i ett avtal med namnet Kebnekaiseprotokollet. Protokollet skrevs under tisdag eftermiddag.
– Det viktigaste är att vi står för att utan naturlig balans finns inget friluftsliv. Om inte naturen är i balans så har vi ingenstans att utöva det vi älskar, säger Maria Ros Hjelm.
Det är sju organisationer som skriver under. De åtar sig att göra vissa konkreta åtgärder, som klimatkartläggningar för att se vilka resor verksamheten ger upphov till och för att se vad som utgör de största utsläppen.
De ska ta fram en åtgärdsplan för minskade klimatutsläpp från resor. Och de ska underlätta för mer klimatsmarta resor.
– Det känns mäktigt att skriva under, särskilt i den här miljön och efter de här inspirerande dagarna, säger Dag Johansson, generalsekreterare för Svenska kanotförbundet.
Med i protokollet är också att man skapar ett nätverk och plattform för fortsatt erfarenhetsutbyte och kunskapssamarbete.
– Det här är bara början på en lång resa. Vi krokar arm för att inspirera fler. Vi hoppas att fler kommer skriva under efter att de tagit med sig det här hem och förankrat det, säger Maria Ros Hjelm, generalsekreterare för Svenska turistföreningen.
Kommer det här göra skillnad för klimatet?
– Ja det är jag helt övertygad om. Vi kommer inte se det idag och inte imorgon men det är en viktig början.
Den globala uppvärmningen har enligt FN:s klimatpanel lett till fler extrema väderhändelser, smältande isar och stigande havsnivåer, som i sin tur lett till ändrade årstidsmönster.
Diskussionerna bland de femtio deltagarna har gått varma under dagen kring resande och vanor.
– Det är lätt att se sig själv som en isolerad ö, man ser sig inte som del av ett större sammanhang, säger Tomas Kuhmunen, markanvändningskonsulent på Sametinget.
Vad är viktigast för dig med den här konferensen?
– Att få folk att förstå vår samiska kultur och vår syn på naturen, så att de får förståelse och kan stödja oss från och med nu och i framtiden.
Tarfalajokken brusar under fötterna när man går över hängbron mot fjällstationen. Från Tarfala har Nina Kirchner gått ner till fjällstationen för klimatmötet. Hon är föreståndare för Tarfala forskningsstation och säger det som de senare åren hörts allt oftare på klimatkonferenser, nämligen att det som händer i Arktis inte stannar i Arktis.
Hon vill lyfta medvetenheten om de snabba förändringar som sker.
– Jag tror det är bra att man är medveten om att det är snabba förändringar som vi inte sett tidigare. Permafrosten tinar, vilket kan leda till ras som tar med sig sten. Man ska vara medveten om de förändringar som sker och ha respekt för naturen.
"Man ska vara medveten om de förändringar som sker", säger Nina Kirchner, föreståndare för Tarfala forskningsstation.
Hon betonar vikten av samverkan. Men berättar också om förändringarna i närområdet. Om att glaciärerna kommer att försvinna.
– I Tarfaladalen kommer troligtvis en glaciär överleva, men fyra av fem kommer vara borta inom 75 år, om vi fortsätter som nu, säger Nina Kirchner.
Tror du det kommer bli så?
– Ja, man kan inte bromsa, glaciärerna har ett ganska långsamt minne. Det går inte att minska utsläppen och tro att de ska sluta smälta.
Hur känns det?
– Glaciärerna är min arbetsplats, jag vill vara neutral och hålla känslorna utanför. Ska man göra ett bra jobb, då kan man inte gråta.