Projektet startade i höstas. Det bygger på en metod som Frälsningsarmén tagit fram, som handlar om att jobba gemensamt för att förebygga prostitution och människohandel.
– Vi tittar på vilka roller vi har, både myndigheter och civilsamhälle och hur vi bäst kan samverka. Det är viktigt att vi lär känna varandra och förstår myndighetsperspektivet och vad civilsamhället kan göra, säger Dharma Holmblad Johansson, projektledare.
Första delen är identifieringsfasen, att ta reda på vad som pågår i staden. I slutfasen handlar det om att hjälpa brottsoffer.
– När vi kommer till brottsoffer kan det vara så att någon inte har tilltro till polis eller myndigheter. Och då kan civilsamhällsaktörerna vara otroligt viktiga som en ingång i att skapa tillit och kontaktväg, säger Heidi Kari, folkhälsostrateg på kommunen.
De som sitter i gruppen som nu tar fram en gemensam handlingsplan är representanter från kommun, socialtjänst, polisen och Frälsningsarmén. Med i projektet är också både hotell, organisationer, grupper och företag i kommunen.
– Det är mycket fly in fly out och det är mycket som händer i Kiruna nu. Då måste man vara beredd på den problematik som kan uppstå och som man måste jobba förebyggande med, berättar Therese Forslund, områdespolis i Kiruna.
Är det mer prostitution här?
– Det finns, men jag tror inte det är mer än på andra ställen. Men det är som med narkotika. Alla undrar hur det är med narkotikan men det beror på hur vi jobbar med det. Hur intensivt vi jobbar med det.
De fall polisen och kommunen har koll på är när det kommer personer i prostitution inresande. Och att de som köper sex i Kiruna både är män som är här för jobb och Kirunabor.
Eva Norlin är regionkoordinator mot prostitution och människohandel på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Hon har koll på lägesbilden för den nordligaste regionen. Hon håller med om att det är svårt att få en statistisk lägesbild.
– Men jag har träffat kvinnor som varit i Kiruna och de säger att ”där finns det män med mycket pengar”. Så när man väl åker upp verkar det inte vara något problem att få ett underlag, det finns män som är beredda att betala för denna typ av övergrepp på kvinnor.
Kan man säga om det är mer prostitution här än på andra ställen eller om det ökat?
– Nej det kan vi inte, men vi vet att där det finns många män får vi utgå från att det finns en ökad efterfrågan. Så man måste hela tiden jobba förebyggande. Och det är det jag tror vi varit ganska bra på i norra Sverige. Krimjouren i Luleå täcker hela Norrbotten och samordnar arbetet. När de är och stör i Boden, Luleå och Piteå stör det också i Kiruna, och då väljer man från till exempel organiserad brottslighet att inte skicka kvinnor till norra Sverige. Men vi har ingen aning om det är andra som kommer över finska gränsen, eller hur det ser ut med lokalt utsatta.
Hon berättar att det under de senaste åren har varit många kvinnor utsatta i prostitution från länder som Ukraina som rest in i Norrbotten och i Sverige. De kvinnorna har nästan alltid någon som profiterar på deras utsatthet.
Frälsningsarméns metod heter Stad för stad och fokus ligger på att öka den lokala förmågan att förebygga, motverka och bekämpa människohandel och prostitution.
Länsstyrelsen finansierar projektet.
– Det kan vara en utmaning när vi är så många olika aktörer. Men utmaningen har så mycket potential. Vi blir starka tillsammans när vi vet på vilket sätt vi kan samverka mellan myndigheter och civilsamhälle. En nyckel till framgång är att vi lär känna varandra och delar engagemanget, säger projektledare Dharma Holmblad Johansson.
Kiruna kommun jobbar med en egen handlingsplan, utöver den man jobbar med tillsammans i gruppen.
– Vi ska ha en egen plan också. Vi är en myndighet och ibland är det sådant som vi inte får dela med andra. Men det ingår i vårt arbete att vi ska samarbeta med andra. Vi flyttar en stad här och vi vill att staden ska vara byggd på schyssta villkor, och då blir det bäst när vi jobbar tillsammans, säger Anders Karlsson, brottsförebyggande samordnare, Kiruna kommun.
I oktober avslutas projektet och en gemensam handlingsplan ska då finnas klar.
– Är vi tillgängliga och folk vet hur de ska nå oss bygger vi ett mycket större förtroende. Och folk känner mer trygghet och tillit, säger områdespolisen Therese Forslund.