Larmet om olyckan kom sent på måndagseftermiddagen. En bil där fyra unga färdades hade åkt av vägen och hamnat i ett vatten två mil från Riksgränsen, på den norska sidan.
– Vi fick larm vid 18.30. När vi kom dit så var norska räddningsenheter på plats, de var snabba dit. Så det vi gjorde först var att spärra av vägen.
Erik Lidström är brandvärnsbrandman, utöver att han också är fjällchef på Lapland resorts och alpin fjällräddare i Kirunafjällen. Han är bosatt i Gällivare och pendlar upp till fjällen där han jobbar. Han var i närheten denna dag och begav sig snabbt till platsen med sina kollegor i Riksgränsens brandvärn.
I vattnet låg olycksbilen upp och ner. En av de fyra unga hade lyckats ta sig ut och kunde slå larm. Norsk räddningspersonal fick ut en person genom bakdörren, medan de var tvungna att använda verktyg för att öppna dörren där de andra två satt. Sikten i vattnet var praktiskt taget obefintlig, berättar NRK.
– Det var fullt pådrag där. På platsen hade de redan fått ut personerna, höll på med HLR. Vi hjälpte till och assisterade med logistik. Såg till att underlätta ambulanspersonalens arbete. Det var bra att de norska enheterna var så snabbt på plats, de gjorde ett jäkla jobb och ska ha en stor eloge.
Redan där och då kunde konstateras att olyckan hade släckt två unga liv. Norska polisen släppte i samråd med anhöriga på onsdagen deras namn, Odin Hansen Skaugerud och Arion Octavian Lind, båda 18 år. En av de fyra unga i bilen flögs med helikopter till sjukhuset i Tromsø och en togs om hand av sjukvården på plats.
– Tyvärr var det ju en tragisk olycka och två förklarades omkomna på plats. Man blir ju berörd, det är unga personer som blivit drabbade. Det går in på en.
Hur går tankarna efter något sådant här?
– Det är jättetråkigt när det går så dåligt. Det kommer nog finnas med en, jag är ju själv ofta på den här vägsträckan, då blir man påmind. Men med rätt stöttning ska det gå bra.
När arbetet på olycksplatsen avslutas följer en tid av reflektion. I dagarna ska Erik Lidström och hans kollegor träffa den norska räddningsstyrkan.
– Det handlar mycket om att fånga upp hur alla mår. Sen drar man lärdomar om händelsen, så man kan utvecklas. Och i huvudsak är det för att som räddningsmanskap kunna vädra känslor och fortsätta jobba med det man gör. Om man inte har det skulle man inte klara av jobbet i längden.