Peter Pääjärvi Lindberg, lärare vid Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna. Undervisningen justeras efter AI och det gör att lärarna får tänka om i undervisningsmetoder. Tillbaka-till-klassrummet-pedagogiken är enda sättet.
Sista veckan av läsåret är det glest i gymnasiekorridorerna på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna. Men de lärare vi möter vittnar om samma sak. AI har snabbt blivit ett verktyg som elever använder för att få hjälp med allt från läxor till uppsatser. Men när gränsen mellan hjälp och fusk suddas ut, står lärarna inför nya utmaningar.
– Jag använder det själv för att planera undervisning och få hjälp och själv lära mig saker. Jag tycker inte att det är dåligt som inlärningsverktyg för elever. Det kan vara jättebra, de kan ställa följdfrågor och diskutera med ChatGPT och få förklarat saker på olika sätt. Men om elever använder det för att göra en hemuppgift, en inlärningsuppgift eller skriva en text – då är inget vunnet. Eleven lär sig ingenting och jag som lärare kan bli lurad, säger Peter Pääjärvi Lindberg som undervisar i juridik, ledarskap och organisation.
Varje vecka får han ta ett snack med elever när han upptäcker att det inte är eleven som gjort sin uppgift – utan AI. I mångt och mycket bygger det idag på lärarens egen förmåga att läsa av AI-mönster.
– Det är en utmaning för oss lärare. Det förekommer i varje klass och flera elever som gör det. Det är vanligt och kanske vanligare än jag vet. Man kan be ChatGPT uttrycka sig som en gymnasieelev med lite stavfel och inte så formellt språk. Jag har blivit bättre på att se vad som är ChatGPT och inte. Man övar upp sina "skills" även på det, säger Peter Pääjärvi Lindberg.
Vad gör du om du upptäcker att "Kalle" har använt ChatGPT i en text?
– Då talar jag om för Kalle att jag inte tror att han skrivit texten själv. Hittills har nog ingen elev hävdat att de gjort det själv utan de har blivit lite skamsna. Men formellt är det fusk och de får inte göra så. Det kan få följder att de inte blir godkända på en kurs – så det är allvarligt. Men man får lösa det på ett rimligt sätt för eleven. Jag ger dem ofta en chans till efter att de fått skämmas litegrann.
I rapporten "Svenskarna och internet 2024" ser man tydligt skillnader i AI-användandet mellan åldersgrupper. De yngsta använder AI-chattbotar mest.
För att säkerställa att eleverna verkligen behärskar ämnet har många skolor börjat med muntliga prov. Det kräver mer tid, men ger också en djupare bild av elevens kunskaper.
– Jag ändrar nu mina examinationsformer så att eleverna inte får göra så mycket fritt arbete som att ta reda på saker själv och använda kursinnehåll i en uppgift. Det blir mer prov i klassrummet med en datorlåsning via ett verktyg som vi har. Man låser helt enkelt för möjligheterna att komma åt internet och ChatGPT för att man ska vara säker på att det inte fuskas.
Metoderna som används för att motverka fusk kan ses som en tillbakagång pedagogiskt sett. Från fria uppgifter och forskning tillbaka till muntliga och skriftliga redovisningar i klassrummet.
– Det är lite tråkigt för det är en tillbakagång till äldre tiders pedagogik och inte riktigt i linje med hur vi ska bedöma elever. Men det känns som att man inte har något val. Antingen det, eller finna sig i risken att eleverna fuskar och tar genvägar. Vi tvingas till ett nytt tänk. Jag vet inte – det kanske får betydelse för betygsättning och utbildningsplaner i framtiden, det vet vi inte, säger Peter Pääjärvi Lindberg.