– När jag ser pelletskulorna tänker jag sjukhussängar och daghem, säger Sven-Erik Bucht (S), riksdagsledamot från Haparanda.
Men Mats Berg från Girjas sameby håller inte med.
– Det var det värsta jag har hört på länge. Vi lever på en ändlig resurs i dag. Vi måste istället satsa på långsiktigt hållbara näringar – rennäring, besöksnäring, säger Berg.
LKAB:s informationschef Frank Hojem framhöll att avkastningen från gruvnäringen leder till ökad välfärd för hela världen.
– Det är roligt att ett företag som gör miljoner i vinst varje dag säger att de bidrar till välfärden. Säg det till de kvinnor som får föda längs vägen på väg mot Gällivare, kontrar Sametingets Josefina Skerk och fortsätter:
– Hälften av malmen som tas upp ligger och skrotar. Och att hävda att man måste ta upp mer för världsindustrin är inte sant. Till exempel finns det inget behov av att ta upp mer guld för industrin, det ligger guld för 200 år framåt och skvalpar hos investerare. Men man fortsätter ändå, för att göra riskkapitalister ännu rikare på vår bekostnad.
Turistnäringens bäddar har minskat till följd av stadsflytten, påpekar en företagare inom besöksnäringen och att flytta hela sin butik till en nybyggd lokal har blivit så dyrt att en annan företagare berättar att han varit tvungen att belåna sitt bostadshus.
– Kirunas företag som lever på att arbeta tillsammans med gruvorna har det ganska lätt, men de andra har det svårt – därför måste det satsas mycket mer på företagsklimatet, säger Johan Johansson, ansvarig för moderaternas mineralpolitik.
Representanter från rennäringen kritiserade att riksintresset som rör urbefolkningens rättigheter ofta får stryka på foten till förmån för riksintresset kring gruvor.
– Jag är inte emot gruvnäringen. Vi har gruvor som fungerar och de ska vi utveckla. Men vi ska inte låta miljön förstöras av en massa smågruvor, andra näringar – som renskötseln – måste också få överleva, säger Mats Berg och river ner applåder från åhörarna.
– Sametingets mineralstrategi präglas inte av att återväljas om fyra år, snarare att om fyra generationer framöver ska vi ha ett hållbart liv, säger Josefina Skerk, Sametinget.
David Berggård som representerar länsstyrelsen menar att gruvorna har ett stort övertag mot andra markintressenter.
– Tvister i tillståndsprocesser är förenade med oerhörda advokatkostnader. När det gäller vattenkraft står motparten för alla kostnader, men inom gruvprocesser finns inte det kravet.