Blind Bergs sågning: ”Gör det lättare för gruvbolagen”

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) menar att hårdare krav på den som vill bryta mineraler ska öka acceptansen från samebyarna. 

– Det verkar ju tvärtom, nu ska de luckra upp Natura 2000 men verkar ju snarare göra det lättare och bättre för gruvbolagen. Det spelar ju ingen roll vilka krav man sätter, den reella naturpåverkan på naturen och rennäringen är ju densamma i alla fall, säger Matti Blind Berg, ordförande för Svenska samernas riksförbund, SSR.  

Enligt näringsministern fanns det en möjlighet att gå vidare med Gállok med hjälp av de 12 krav som regeringen ställer på gruvbolaget. Karl-Petter Thorwaldsson benämner det som "väldigt stränga krav". 

Kraven som ställs är bland annat att begränsa området till ett minimum, det ska vara inhägnat för att skydda rennäringen och gruvbolaget ska ta alla extrakostnader för samebyn. 

– Menar han att det är stränga krav? Herre gud vad irriterad jag blir. Det är ju skitsnack i klartext, det är så dumt så det inte ens finns på kartan. De tolv punkterna man lade fram i Gállokbeslutet gäller ju bara den lilla fläcken på kartan, gruvområdet, man tar ingen hänsyn till de kumulativa effekterna till följd av infrastruktur och energiförsörjning. Sedan finns det väl inget gruvområde i Sverige idag som inte är inhägnat, säger Matti Blind Berg.  

Att Natura 2000-prövningen flyttas så att de kommer i ett senare skede i processen är inte något positivt enligt honom. 

– Då har exploatören hunnit sätta ännu mer pengar och jobb så att det blir ännu svårare för myndigheten att säga nej. Man borde gå andra vägen istället och börja med miljööversyn och miljöprövning. 

Vad tror du krävs för större acceptans för markexploateringar från samebyar? 

– Det finns ingen acceptans för det. Vi är så hårt exploaterade redan så det finns inte utrymme för mer. Vi har gruvnäringen, skogsbruket, turistnäringen, alla infrastruktursatsningar, det kommer att behövas tre, fyra gånger mer elektricitet. Hur ska den produceras och var? 

Exploateringarna som sker gör också att renskötseln får dela markerna med rovdjursstammen på en allt mindre yta. 

– Vi har en alldeles för stor rovdjursstam i förhållande till areal, det måste man justera snarast. De lider brist på helhetssyn makthavarna, eller så har de en helhetssyn men de ekonomiska krafterna är mycket större.