Jenny Lindberg, socialchef i Kiruna kommun om hatstorm och åtgärder.
Förändringarna var delvis påbörjade innan larmet, då en tidigare personal vittnade om missförhållanden på av Kirunas äldreboenden. Nu pekar socialchefen Jenny Lindberg på en rad åtgärder som införts eller planeras.
– Det är väldigt mycket som vi jobbar med. Vi tittar på möjligheterna med kortare arbetstid. Det är schematekniskt möjligt att förkorta arbetsdagarna, kanske inte ner till sex timmar, men i alla fall sju timmar. Vi får vänta och se vad som kommer i avtalsrörelsen. Det kan göra en rejäl skillnad att locka tillbaka undersköterskor till oss men även legitimerad personal som sjuksköterskor och socionomer.
Man kommer att kräva utdrag ur belastningsregistret från sökande till äldreomsorgen, något som idag bara gäller sökande till verksamheter med barn. Pedagogiska måltider där personal äter med de äldre testas på en avdelning för att få en lugnare matsituation, ett initiativ från ett medborgarförslag. Arbetskläder är en annan del där socialchefen äskar om att omsorgspersonal ska få ytterkläder och skor för att öka professionaliteten.
– Det är inte acceptabelt och oprofessionellt att de ska jobba i sina egna kläder. Vårdnära kläder får de redan men ytterkläder och skor ska ingå, säger Jenny Lindberg.
Hon menar att Kiruna kommun är först i raden av alla svenska kommuner där framtidens krassa verklighet slår igenom, med en befolkning som blir äldre samtidigt som personalbrist är ett faktum. I Kiruna är bara 30 procent av undersköterskorna utbildade.
– Vi saknar 50 äldreboendeplatser idag som vi kämpar med. Vi måste laga efter läge. Hos oss innebär det att vi tar in personer i våra verksamheter som vill jobba med människor och vi får utbilda dem själva. Vi är inte längre en vård- och omsorgsförvaltning, vi är också en utbildningsförvaltning. Vi ska i vissa fall bygga upp språkkunskaper motsvarande nioårig grundskola, vi ska också ersätta deras treåriga vård- och omsorgsutbildning. Det är en jättestor utmaning men det är där vi står och vill att fokuset ska ligga, säger Jenny Lindberg.
Arkivbild.
Ett tiotal nyanställda omvårdnadsledare kliver in i verksamheterna. En ny yrkeskategori som ska leda till säkrare vård och omsorg. Det är erfarna undersköterskor med ett särskilt uppdrag att överföra kompetens till sina kollegor på boendeavdelningar och i hemtjänsten. Dessutom har man satsat på språkombud.
– Vi måste vara tydliga med vad man kan förvänta sig av vård och omsorg när vi har 30 procent utbildade undersköterskor. Vi har personer som vi måste utbilda, vi har språkförbistringar, men man ska alltid kunna förvänta sig ett gott bemötande. Det handlar om att ge rätt förutsättningar och rätt hjälp, säger Jenny Lindberg.
Ur NSD:s artikelserie om äldrevården i Kiruna.
När NSD publicerade artikelserien blev reaktionerna starka på nätet och i sociala medier. Följden blev en stundtals hätsk stämning, enligt den nya socialchefen som berättar att hon fick fokusera mer på att släcka bränder och ta hand om personal än förändringsarbete och framtidsplanering.
– Sextio procent av min tid under hösten har upptagits av krishantering inom äldreomsorgen. Samtal från anhöriga, samtal med personal, mediaintervjuer, möten med politiker för att förklara hur det ser ut och så vidare. De åtgärder vi infört som vidareutbildning, språkutbildning och handledning är ett löpande arbete men att bemöta förtroendebristen, som vi såg från en månad till en annan, och återfå tryggheten hos våra anhöriga, det har varit jättesvårt, säger Jenny Lindberg.
Ur NSD:s artikelserie om äldrevården i Kiruna.
Till skillnad från många andra kommuner får socialförvaltningen de medel som de behöver, menar hon.
– Vi har förtroende från politiken, från både opposition och ledning. Vår socialnämnd är otroligt stödjande och modiga. Att införa kontroller i belastningsregistret är inget lagkrav men vi har fått klartecken från nämnden att sticka ut hakan. Vi har fått ett tillskott i budgeten 2024. Annars hade vi inte kunnat bedriva vård och omsorg. I dagsläget är inte pengar vårt problem utan det är resurser, att hitta personal vi kan utbilda.
Statliga pengar har varit en förutsättning för att kunna göra vissa förändringar, till exempel för att tillsätta omvårdnadsledare.
– Utan statliga medel hade de inte funnits. Vi får också statliga medel till den nya socialtjänstlagen som innebär en hel del. Det går från att vi utreder folk till att du själv ska kunna komma och söka hjälp i våra insatser. Vi gör en förskjutning från att samhället tar hand om dig till att du själv ska söka hjälp i tid, säger Jenny Lindberg.
Arkivbild.
Avvikelserapporteringen har också blivit bättre, enligt socialchefen.
– Om det är någonting som inte gått rätt till rapporterar vi det på en gång och sammanställer för att se om något behöver åtgärdas. Våra strukturer ska vara på plats och vi dammar av de som fallit i glömska. Vi har ett jättebra systematiskt kvalitetsarbete, bra riktlinjer och rutiner men de ska vara kända av alla. Vi ska prata om dem på varenda veckoträff. Det handlar om att skapa delaktighet, där tycker jag att vi kommit långt.
Nu väntar en sommarperiod som brukar vara tuff för omsorgen. Förutom bonussystem där vikarier får extra lön vid inhopp har man infört nya lockbeten.
– Vi har jätteroliga inspel som att jobba med sin kompis eller sin hund. Vi har hyrt ett helt hus i Vittangi för att få sommarvikarier dit. Där kan vi ge ett helt paket med boende och arbete i Vittangi. Det kan vara jätteattraktivt för någon undersköterska, säger Jenny Lindberg.