"Vi kĂ€nde till att LKAB undersökte fyndigheten, som kallas âLappmalmenâ, men de har aldrig sagt till oss att gruvbrytning skulle bli verklighet", sĂ€ger Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna.
Per Geijer-fyndigheten innehÄller cirka en miljon ton jordartsmetaller, utöver 500 miljoner ton jÀrnmalm, och nu planerar det statliga gruvbolaget för fullskalig gruvbrytning i omrÄdet inom "tio-femton" Är, vilket LKAB menar blir fundamentalt för den gröna omstÀllningen och EU:s framtida konkurrenskraft.
Men för samebyn Gabna kom gruvjÀttens besked som en total kalldusch.
â En chock. Vi kĂ€nde naturligtvis till att LKAB undersökte fyndigheten, som för övrigt kallas âLappmalmenâ, men de har aldrig sagt till oss att gruvbrytning skulle bli verklighet, sĂ€ger Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna.
Redan LKAB:s inledande undersökningar med borriggar pÄ fjÀllet bakom skidbacken i Kiruna de senaste vintrarna har i sig inneburit stora konsekvenser.
â Upp till 95 procent av vĂ„ra renar har hamnat i grannsamebyarna pĂ„ grund av det, vilket medför merkostnader och merarbete dĂ„ vi mĂ„ste Ă„ka dit och hĂ€mta hem dem. För renarna vĂ€grar gĂ„ in i gruvomrĂ„det, gillar inte alls mĂ€nsklig aktivitet och borriggar som brummar och smutsar ned, vilket pĂ„verkar deras föda ocksĂ„.
OmrÄdet dÀr Per Geijer-fyndigheten ligger Àr avgörande för Gabna sameby som flyttled nÀr renarna vandrar till fjÀlls för kalvning. "SÀtter man en gruva dÀr, skÀrs hela samebyn i tvÄ delar", sÀger Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna.
Kvarfordt Niia beskriver hur omrĂ„det Ă€r avgörande som sĂ„ kallad flyttled nĂ€r renarna vandrar till fjĂ€lls för kalvning. Ănda sedan LKAB inledde gruvbrytningen förra sekelskiftet har Gabna haft fyra tidigare flyttleder som de har tvingats justera och den nuvarande Ă€r den sista, menar hon.
â SĂ€tter man en gruva dĂ€r, skĂ€rs hela samebyn i tvĂ„ delar.
Vad blir konsekvenserna vid fullskalig gruvbrytning?
â Varje omrĂ„de frĂ„n fjĂ€llen ned till skogslandet har sin betydelse för dĂ€r har renarna vandrat sedan inlandsisen försvann. Men vandringen kan inte fortsĂ€tta med gruvbrytning i omrĂ„det och dĂ„ renen Ă€r sĂ„ betydelsefull för samisk kultur och sprĂ„k, hela vĂ„rt sĂ€tt att leva, blir det en katastrof för oss.
Gabna, som har ett hundratal medlemmar med renmÀrken, anses redan i dag vara den mest utsatta samebyn i svenska Sapmi. Inte bara LKAB:s nuvarande gruvbrytning gör stora intrÄng pÄ deras marker, utan Àven stadsflytten och nya Kiruna centrum, liksom E10 med Kaunis Irons malmtransporter, flygplatsen, storskalig turism och jÀrnvÀgen.
â Malmbanan pĂ„verkar enormt. Mellan 2017-2019 var det över 1 000 renar som kördes ihjĂ€l. Som max kan vi ha 6 500 renar men det nĂ„r vi inte upp till dĂ„ renarnas betesro Ă€r sĂ„ dĂ„lig och intrĂ„ngen Ă€r sĂ„ mĂ„nga.
â NĂ€r vi inte kan nyttja vĂ„r mark förstörs ocksĂ„ gamla boplatser och örter som betas i just de omrĂ„dena. Per Geijer-fyndigheten ligger dessutom nĂ€ra Torne Ă€lv, som innebĂ€r vattenförsörjning för hela Tornedalen, och redan nu Ă€r det mĂ„nga gruvor som pumpar ut sin smuts i Ă€lven, sĂ€ger Kvarfordt Niia.
LKABs vd och koncernchef Jan Moström och energi- och nÀringsminister Ebba Busch (KD) under presstrÀff vid LKAB i Kiruna.
Foto: Jonas Ekströmer/ TT / kod 10030
Efter veckans besked Àr samebyn mycket besvikna över den bristande dialogen med den statliga gruvjÀtten.
â En ren hĂ€ndelse att vi fick information om presskonferensen, bara tolv timmar innan. LKAB hade kĂ€nt till hur stor fyndigheten var i flera mĂ„nader men undanhöll oss informationen. De passade pĂ„ nĂ€r hela EU:s presskĂ„r och alla politiker var i Kiruna.
Hon jÀmför den planerade brytningen av sÀllsynta jordartsmetaller utanför Kiruna med debatten om "konfliktmetallerna" i Afrika, som i dag exporterar metallerna till EU frÄn lÀnder dÀr miljontals mÀnniskor har dödats i olika inbördeskrig.
â Ofta handlar det om Kongo men Ă€ven om den hĂ€r fyndigheten inte Ă€r frĂ„gan om folkmord, innebĂ€r den en stor, tydlig konflikt som fĂ„r katastrofala konsekvenser för oss. DĂ€rför förvĂ€ntar jag mig att EU övervĂ€ger om de verkligen ska underlĂ€tta för âkonfliktmetallernaâ hĂ€r.
I stÀllet menar Kvarfordt Niia att LKAB borde fokusera pÄ att anvÀnda de nuvarande upplagen med avfall runt gruvorna.
â Bara i Kiruna Ă€r det 122 Ă„rs gruvavfall, börja med att utvinna sĂ€llsynta metaller ur dem i takt med teknikutvecklingen. Att förstöra för samebyarna och riskera den biologiska mĂ„ngfalden genom fler gruvor löser inte klimatkrisen.
Hur ser du pÄ samebyns framtid?
â Det ser vĂ€ldigt mörkt ut. Jag har sjĂ€lv tre barn men Ă€r inte alls sĂ€ker pĂ„ att de kan fortsĂ€tta utöva vĂ„r kultur och renskötsel. Vi blir bara överkörda.
"Per Geijer-fyndigheten innebÀr en tydlig konflikt som fÄr katastrofala konsekvenser för oss. DÀrför förvÀntar jag mig att EU övervÀger om de ska underlÀtta för 'konfliktmetallerna'", sÀger Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna.
SÀllsynta metaller behövs för elektrifieringen och den gröna omstÀllningen. Ska inte Sverige och EU ligga i framkant dÄ?
â Först och frĂ€mst, metallerna Ă€r inte alls sĂ„ "sĂ€llsynta" utan det begreppet Ă€r myntat av gruvindustrin. MĂ„nga forskare Ă€r tvĂ€rtom tydliga med att metallerna finns överallt.
â Och vad Ă€r grön omstĂ€llning? Ăr det att förstöra möjligheterna för en extremt hĂ„llbar kultur och nĂ€ring som vĂ„r rennĂ€ring innebĂ€r? Vi samebyar kĂ€nner verkligen av klimatförĂ€ndringarna men vi har redan betalat sĂ„ otroligt mycket för att ge EU malm och möjliggöra hela industrialiseringen. Nu tvingas vi betala en gĂ„ng till.
Men kan inte gruvbrytning av sÀllsynta jordartsmetaller ocksÄ sÀkra jobben och Kirunas framtid?
â LKAB gĂ„r jĂ€ttebra, tömmer jĂ€rnmalmsgruvan i en extrem hastighet och ska ner pĂ„ ytterligare en nivĂ„ nu. Varför inte bara fortsĂ€tta med det? Det Ă€r bra mĂ„nga Ă„r kvar tills malmen Ă€r slut, sĂ€ger Karin Kvarfordt Niia, Gabna sameby.