Kommunstyrelsens ordförande Mats Taaveniku (S). Frågan om Luossajoki är på väg upp igen till kommunstyrelsen.
NSD granskade situationen med bäcken som inte får förorenas mer för ett år sedan. Kommunalrådet sa då att det skyndsamt skulle tas fram en handlingsplan.
– Nu har vi tagit tag i det tack vare att NSD uppmärksammar det här. Det kommer tas fram en handlingsplan under hösten, sa kommunalrådet Mats Taaveniku (S) i NSD den 23 juni 2024.
Nu har ett år gått men någon åtgärdsplan finns ännu inte. Länsstyrelsen har legat på under flera år och vissa detaljplaner har dröjt på grund av situationen med Luossajoki. Bäcken är kraftigt förorenad. Och enligt lagen får ingen ytterligare försämring ske.
Kommunstyrelsen är ansvarig som vattenhuvudman. Mats Taaveniku (S) bollar den här gången vidare frågan till miljö-och byggnämnden i ett sms-svar.
"Uppdraget att ta fram en åtgärdsplan måste Miljö- och bygg svara på. Luossajoki är viktig och därför är också en åtgärdsplan viktig".
Han skriver vidare att kommunstyrelsen redan 2021 gav i uppdrag att göra en åtgärdsplan.
– Jag tror helt enkelt att planavdelningen inte har hunnit med, de har haft fullt upp med stadsomvandlingen. Vi har inte den ekonomin i kommunen att vi kan ta in hur mycket folk som helst. Men nu måste vi se till att prioritera upp den här frågan. Särskilt när LKAB tar tag i saneringen av Ala Lombolo. Då måste vi göra vår del i det här. Vi behöver samverka, säger Mats Niemi (S), ordförande i miljö- och byggnämnden.
Vågar du säga när det finns en åtgärdsplan?
– Nej, det är kommunstyrelsen som får ställa frågan. Men jag kommer kolla upp så det verkligen tas upp i kommunstyrelsen, säger Mats Niemi.
Luossajoki/Luossajohka, det stadsnära vattensystemet i Kiruna.
Föroreningarna och utsläppen till Luossajoki kommer från flera håll:
- Från reningsverket kommer vatten med fosfor och läkemedelsrester.
- Pfas kommer bland annat från gamla brandövningsplatser.
- Det är höga halter av kvicksilver i sjön Ala Lombolos sediment, som också kommer ut i bäcken.
- Förhöjda halter av uran och nitrat kommer även från gruvverksamheten.
- Det är också för höga halter av ammoniak, från både reningsverket och sprängämnesrester.
Det pågår arbete som kan ha bra påverkan på Luossajoki, men det måste utvärderas och tas med i en handlingsplan. Det skriver Miljö- och byggförvaltningen i skrivelsen, som är grunden till att nämnden nu ska lyfta frågan om handlingsplan till kommunstyrelsen.
På Länsstyrelsen följer man situationen med bäcksystemet som inte får belastas ytterligare.
Hur är läget för Luossajoki nu?
– Det är samma läge som för ett år sedan. Det är samma behov av åtgärder för att minska belastning som sker idag, men det behövs också jobbas med förebyggande åtgärder för att inte orsaka försämring med anledning av exploateringar, som sker på grund av stadsflytten och olika infrastrukturprojekt som är på gång. Det är en utmaning, säger Sara Elfvendahl, vattenhandläggare vid Länsstyrelsen i Norrbotten.
"Det finns hopp och vi vill gärna stötta i det. Det är viktigt att ha dialog i sådana här komplexa vattenfrågor, det är många aktörer som berörs", säger Sara Elfvendahl, länsstyrelsen.
Konsekvenserna gäller inte bara den stadsnära bäcken.
– Vattnet rinner vidare ut i Torneälven, det stannar inte i Luossajoki, det är bekymret. Men man vill ju även för Luossajoki, för vattenmiljön där, att den ska uppnå god status. De gränsvärden som finns är satta för att skydda de känsligaste organismerna, för att det ska kunna finnas fisk, vattenlevande växter och insektslarver.
Luossajoki är ett av Norrbottens mest förorenade vattendrag. Från länsstyrelsens sida är man trots ett allvarligt läge hoppfull om att det går att ändra utvecklingen.
Här rinner Luossajoki snart ut i Torneälven, och här är den ekologiska statusen bättre. Längs vägen mot älven har Luossajoki gått ihop med två andra bäckar. (Arkivbild)
Bäcken rinner från Lombolosjöarna förbi Kiruna och till slut ut i Torneälven, vid Laxforsen.