Experternas dom inför städernas kamp

Det är ingen flugviktare som Kiruna möter i ringen när det gäller kampen om att bli Europas kulturhuvudstad 2029. Vi låter två kulturredaktörer lista fördelar och nackdelar för respektive kommun.

Kulturredaktörerna Birgitta Östling, NSD, och Anna Sundström, UNT

Kulturredaktörerna Birgitta Östling, NSD, och Anna Sundström, UNT

Foto: Pär Bäckström/Jonas Kihlander

Kiruna2024-02-01 06:00

Under februari ska de båda städerna skicka varsin delegation till Stockholm jury-intervju.

Birgitta Östling är kulturredaktör på NSD.

Tre snabba om Kiruna som kulturhuvudstad?

1) Styrka: Kiruna är ett intressant och högaktuellt område med ursprungsbefolkning, gruvindustri, naturrikedomar och vinterturism, som möts i en mångkulturell smältdegel.

2) Styrka: Det finns en kulturell infrastruktur att bygga vidare på, med Samiska teatern, Kin museum för samtidskonst, Kiruna konstgilles konsthall, Snöfestival och Ishotell, ett starkt lokalt musikliv med ideella föreningar som Tusen toner.  

3) Svaghet: Kiruna kommun har en ansträngd ekonomi. Hur finansieras arbetet med förberedelserna inför kulturhuvudstadsåret, och vad ger det för bestående effekter?

Anna Sundström är kulturredaktör på Uppsala Nya Tidning. 

Tre snabba om Uppsala som kulturhuvudstad?

1) Styrka: Uppsala är en växande stad med stor mångfald och engagerad publik. Det finns en kreativitet – inte minst bland yngre – när det kommer till kulturlivet. 

2) Styrka: I Uppsala finns en tydlig kulturell tradition med en stark kulturscen som har ett brett utbud, kanske särskilt inom musik, teater och litteratur. 

3) Svaghet: Det finns i dagsläget ingen politisk enighet om att Uppsala ska vara europeisk kulturhuvudstad.

Om juryn beslutar att både Kiruna och Uppsala får gå vidare ska kommunerna få minst nio månader på sig att skriva en fördjupad ansökan. Sedan blir det återigen ett jurymöte.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!