Skolchefen Viktoria Björklund har nu presenterat skoldialogen för mer än 1 000 Kirunabor. Det bygger på att informera om det allvarliga läget i Kirunas förskolor och skolor men också om att få till synpunkter och förbättringar i längden.
Viktoria Björklund, skolchef i Kiruna är övertygad om att situationen, som på många sätt är alarmerande i Kirunas förskolor och skolor, kan vändas. Men då krävs mod och kraftfulla beslut.
– Vi kommer att lägga fram förslag från förvaltningen på att se över enheterna. Hur ska vi ha hållbara enheter och hur många enheter ska vara kvar? Det kommer säkert att skapa oro och man kanske inte vill förändra. Men vad är alternativet? frågar hon sig.
Utbildningsförvaltningen har tagit till ett nytt grepp för att få Kiruna som samhälle involverad i frågan. Förskola och skola berör samtliga, medborgare, vårdnadshavare, näringsliv och organisationer – framtiden för barn och unga.
Under våren hålls drygt 30 skoldialoger.
– Om vi inte har ordning på förskola och skola då är svårt att ha ordning på Kiruna samhälle, säger Viktoria Björklund i inledningen av den 28:e skoldialogen.
Den 28:e skoldialogen av 33 hölls i måndags och ett femtontal åhörare kom till stadshuset för att delta.
Grundskolan i Kiruna är dyrare än alla kommuner i Norrbotten. Idag finns 19 förskolor i Kiruna kommun med cirka 200 lediga platser. I kommunens 14 grundskolor finns cirka 1 400 lediga platser.
Enligt SCB:s framtidsprognos kommer 130 färre barn att finnas i förskolorna och 500 färre barn i grundskolorna om tio år. Färre barn och stora lokaler gör att skolenheterna måste anpassas efter antalet människor menar Viktoria Björklund.
– Det finns redan nu många halvtomma hus och lokalerna kostar mycket. Vi har skyldigheter och kan inte ha enheter där man saknar exempelvis förskollärare, då kan vi inte hålla förskola där enligt lagen, säger Viktoria Björklund.
Deltagarna i skoldialogerna får lämna sina synpunkter som tas vidare när åtgärder ska göras.
Behörigheten i förskola och skola är krisande lågt. Värst är situationen inom förskolan där bara 20 procent är legitimerade förskollärare och 22 procent av barnskötarna har barnskötarexamen. Flest legitimerade förskollärare finns koncentrerade på två av förskolorna. De är också populärast från föräldrahåll.
– Jag ser att det har betydelse var du har ditt barn och så ska det inte vara, för man betalar lika mycket skatt. Förskollärare med legitimation vill ju gärna jobba på förskolor där andra med behörighet jobbar och de behövs på alla enheter för att vi ska kunna bedriva förskola enligt lag, säger Viktoria Björklund.
Skolchefen Viktoria Björklund har nu presenterat skoldialogen för mer än 1 000 Kirunabor. Det bygger på att informera om det allvarliga läget i Kirunas förskolor och skolor men också om att få till synpunkter och förbättringar i längden.
I grundskolan finns idag 50 procent behöriga lärare med legitimation. Läsåret 2023/2024 var det bara 67,7 procent av eleverna som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. Och andelen som klarar grundskolan sjunker för varje år.
– Fortsätter vi i samma spår så blir det inte bättre – det blir sämre. Det finns lösningar men vi kan inte fortsätta som vi gör nu, för vi får inte ihop det. Vi kan inte jobba som att det är 30 000 invånare i Kiruna. Då går pengarna till fel saker. Vi måste utgå ifrån bemanningssituationen och barnantalet idag. Det är klart att vi kan vända resultaten, säger Björklund.
För att skapa goda förutsättningar för både förskolebarn, elever och personal behöver man se över lokalytorna.
– På varenda skoldialog som vi hållit har det kommit fram tankar på att vi har för många enheter och att vi betalar för luft. Mitt jobb och förvaltningens jobb är att titta på vad skattebetalarna betalar för och organisera det på bästa sätt. Man vill jobba i en verksamhet där man har kollegor och det är stabilt, att vi har en likvärdig förskola och skola i Kiruna och att det ska hålla över tid, säger Viktoria Björklund.
Patrik och Stina Lindstedt deltog på skoldialogen och tyckte att det är positivt med transparens.
Några av föräldrarna som deltog konstaterade att budskapet var mörkt men att det ändå kändes positivt.
– Det är bra med transparensen och att man får vara delaktig. Vi kan alla tänka att det ska bli positivt och förmedla det till våra barn. Det är bra att man tar upp svagheterna för att kunna förbättra, säger Stina Lindstedt.
– Någonting måste göras och man kan inte köra på med samma recept utan det måste göras förändringar, säger Patrik Lindstedt.
Jens Olovsson var en av de föräldrar som närvarade vid skoldialogen.
– Jag tycker det är jättevettigt att de bjuder in till samsyn och inte sockrar siffrorna utan presenterar fakta. Sedan blir jag frustrerad för att jag generellt känner att vi har en samhällsstruktursproblematik där vi egentligen systematiskt nedvärderar statusen på samhällsbärande yrken i samhället. Allt som inte generar pengar prioriteras inte – som personal inom skola, säger Jens Olovsson efter mötet.