Författarna är på plats i Kiruna för den årliga bokfestivalen som Åsa Larsson också är ambassadör för.
– Kiruna bokfestival är ganska känd, på kort tid har den blivit väldigt omtalad och det har skrivits mycket om den. Jag har tjatat mig hit, säger Malin Persson Giolito.
Hon har hört att festivalen drar mycket folk, något som författare snabbt får höra.
– Det ordnas ju en del "bokens dag" och sådant i Sverige men det är få grejer som drar så mycket folk som Kiruna bokfestival, det skulle vara Göteborg då, men det är inte lika intimt, säger Malin Persson Giolito.
De båda författarna har väldigt olika bakgrund, Åsa Larsson är uppvuxen i Kiruna, Malin Persson Giolito i Djursholm utanför Stockholm. Första gången de träffades var på en bokmässa vilket ledde till att de blev kompisar på Facebook och senare också till en middag. Efter det tog vänskapen fart, men de första åren av deras bekantskap handlade uteslutande om texter.
– Vi pratade aldrig om barnen, eller våra män, andra väninnor, eller relationer, vi pratade om det vi skrev och det vi läste, säger Åsa Larsson.
Hon kallar Malin Persson Giolito för sitt "bönesvar". Hon hade önskat sig en författarvän som kunde hjälpa henne att bli en bättre författare.
– Att hitta någon man kan skärpa sig emot, som gillar det man skriver när man skriver bra och som vågar säga när man varit lat eller fuskat sig fram eller när man inte har nått ända fram och också sätta fingret på varför, säger Åsa Larsson.
Malin Persson Giolito hade läst alla böcker och visste redan allt om Åsa Larsson när de träffades den där första gången.
– Med tanke på hur mycket jag beundrade dig så är det märkligt att jag aldrig hade minsta problem med att säga vad jag tyckte.
Med åren har de blivit duktiga på att kunna säga till varandra var i skrivprocessen de befinner sig just nu, så att inte kritiken riskerar att bli för hård.
– Det är intressant att vi inte ens kände varandra innan vi litade på varandra på det viset, du hade ju inte ens läst vad jag hade skrivit, säger Malin Persson Giolito.
Duon pratar och skrattar mycket och svävar iväg i samtal sinsemellan och verkar nästan glömma bort att de blir intervjuade ibland. Åsa Larsson ser fram emot att äntligen få visa sitt Kiruna för författarvännen som endast känner staden genom böckerna.
– Nu ska vi sätta oss i bilen och åka ut till Kurravaara och åka runt och titta, det ska bli så roligt, säger Åsa Larsson.